Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeck, Olof d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
K v ii ii is c k , Olof d. y.
förminskade till (K). Dessa, jemte beskrifningarne ocli med
tillägg af Linnéiska namnen lät nämnde Engelsman 1789
jaf-trycka under titel af Reliquiæ Rudbeckianæ, hvilket arbete
i den botaniska verlden väckte en glad förvåning.
Man ser häraf, att R. hade lemnat detta arbete till låns
åt den store Linné. För huru mycket föröfrigt denne store
man hade att tacka sin föregångares samlingar, är obekant
för efterverlden: ännu hade Linné ej besökt många orter,
då ban 1753 utgaf första upplagan af sitt Systema Naturae,
och af intet kunde ban, lika litet som någon annan dödlig,
skapa. Utan att förminska Linnés ära, står i alla fall fast,
att äran af Botanikens grundläggning i Sverige, hvarifrån
Europa sedan emottagit lagar, tillkommer de båda
Budbec-karne, fastän deras arbeten, fördunklade af den
efterföljande mästaren, nu blott hafva en historisk märkvärdighet.
Men vi återvända till R:s första period.
Ar 1095 företog han på Carl XI:s befallning en resa
till Lappmarken, åtföljd af tvenne unga Gyllenborgar och
tvenne ritare. Frukten deraf blef hans Lapjjonia illustrata,
som skulle utgöra 12 delar, på svenska och latin, men
ma-nuscriptet uppbrann i den stora eldsvådan 1702, sedan blott
en del året förut utkommit. Den innehåller början af
resan, men går ej längre än till gränsen af Upland, ty när
Förf. reste öfver Dalelfvens iarja, kom han olyckligtvis ihåg
den gamla färjkarlen Charon, och inlåter sig öfver honom i
en dissertation, som upptager återstoden af boken. Af
samlingarna på den Lappska resan hade ban endast räddat en
Växtförteckning, som ban utgaf i Acta Soc. Ups. Vol. I. 1724.
Beklagligen hemkom vår Botaniker med en vurm, åt hvars
bevisning ban uppoffrade största delen af sin lefnad. Han
hade nemligen trott sig finna likhet mellan Lappska och
He-bräiska språken; klart var nu, att Japhet och hans söner
först befolkat Sverige och att Lapparne ifrån dem
härstammade. Detta måste alltså till rikets heder bevisas. Då han
med tredje tomen af sin faders Atlantica uppvaktade Carl
XII, hade denne uppmanat honom att med all flit lägga sig
på Antiquiteterna. Dessa hade han redan förut, straxt efter
hemkomsten från Lappland, börjat studera; Bibeln förmäles
ban dels i urskriften, dels i öfversättningar hafva genomläst
aderton gånger. Medicinen hade både fader och son alltid
betraktat som bisak; äfven från botaniken blefvo de
bortlockade af bländande antiqvariska irrbloss. När Drossander
1690 afled, dog Mediciuen tills vidare ut vid Sveriges
förnämsta högskola. Ickc ens cn fältskär fauns, som kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
