Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeck, Thure Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
K |j d b k g k , Thure Gustaf.
sin mans förtroende. Men 4, andra sidan var denne stränga,
nästan despotiska man a]llför svartsjuk om sitt husbond’
välde, för att af henne eller nägon annan leda sig. Hennes
inflytelse måste således varit omärkligt och dessutom,
emedan hennes förstånd i det hela var af qvinlig art, icke
särdeles stor. Men huru nu förklara, att Öfverste R., utan
att vara något särdeles ljust hufvud, utan hög börd, utan
mäktiga slägtförbindelser, utan särdeles hög plats i samhället
och ännu utan förmögenhet, ändock kunde hyllas som
banerförare för den halfva del af nationen, som med den andra
rycktes om riksdagsväldet, och vid det följande riksmötet
öfverflyglade motståndarne. Sådant låter under dylika
omständigheter icke göra sig utan någon utmärkande personlig
egenskap. Men hvilken var denna? Vi nödgas erkänna
att vi ej veta det; förmoda dock, att Thure Gustaf, utan
att hafva ärft förfädernas snille, dock ärft en del af deras
djerfhet, ärelystnad ocb tilltagsenhet, förenad med
ihärdighet och en stark och fast charakter. Också kallades Baron
Essen på Kaflås Mössornas hufvud och B. deras arm.
Lättare är att förklara, huru han innan kort kunde bana sig
väg till högre värdigheter och ridderliga utmärkelser, då vi
nemligen erinre oss, att Hofvet den tiden ännu stod i ett
vänskapligt, ehuru tvetydigt förhållande till partiet.
Emedan Baron B., som börjat med ingenting och med
sin fru blott fått en fjerdedel i Tidaholm, efterlemnade en
betydlig förmögenhet, misstänktes han att till dess samlande
hafva begagnat sin politiska inflytelse. Sådant, heter det i
de familje-underrättelser vi följa, stridde helt och hållet
emot hans stränga grundsatser. En annan förklaring ligger
till hands, då man besinnar den tidens penningeförhållanden.
Långt ifrån att taga penningar ifrån sina bundsförvandter,
var det tvertom hans politiska ovänner, hvilka ban, näst sin
egeu hushållning, derföre utan tvifvel hade att tacka.
För-klarom oss! Djerf och dristig äfven i ekonomiska företag,
hade han, såsom vi redan anfört, köpt egendomar för
upp-lånte penningar; genom Hattarnes finance-system föll
penningens värde innan kort så, att Capitalisten ruinerades, och
de som köpt egendomar nästan erhöllo dem för intet. Om,
såsom Gustaf III angifver, B. var Nordencrantz’ lärjunge i
financerna, var han antingen okunnig om detta systems skada
för honom sjelf eller ock nog egennyttig att föredraga
fäderneslandets förmenta väl framför sin egen fördel. Det
fördelaktiga arrendet af Ultuna bidrog ock icke litet att
grundlägga den frihcrrliga Rudbeckska familjens förmögenhet. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
