Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudenschöld, Magdalena Charlotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R ir d e >’ s <: ii ö l d , Magdalena Charlotta.
13
desperation till en sprildrickning, som, enligt Öfver-Cereui.
Mästaren llauswolfs anteckning, förkortade hans lif.
Der var i hofvet en stark strid förrän Hertigen
under-skref frökens dom. Hertiginnan och Hoffruntimret talade ej;
äfven då Hertigen eller Reuterholm tilltalade dem, svarade
de allsintet. Skjöldebrand gjorde sitt yttersta for att rädda
Rudenschölds!;.! namnet frän den offentliga skymfen. liåde
Hertigen ocli Reuterholm bådo honom en dyster afton satta
sig till klaveret, att dermed tystnaden mätte brytas. Han
lydde, men spelte, under en inre själs skakning under sång
en aria ur ett sorgspel, som gjorde alt R. aflägsnade sig,
hvarefter Hertigen länge gick fram och åter med
Skjöldebrand, sedan alla aflägsnat sig, dä han frågade, om Hertigen
i dödsstunden ville tänka pä denna risslitning, som, alltlör
barbarisk att bibehållas i något hänseende, nu skulle
användas i politiska brott?! Hertigen syntes rörd. Skj. fann
sedan att risslitningsfrågan föll, fastän Riks-Caiicelleren Fr.
Sparre varit så euvis alt begära, om också ej mer an ett
ris, att han sedan alltid fick vedernamnet R i s - C a n ce 11 er,
hvilket sedan ansågs ha verkat pä titelns utbytande mot
’ Stats-Minister för Utrikes ärenderna."
Var det af sträng vördnad för jemnlikhet inför lag, så
bör denna envishet respecteras hos Cail. Men samtiden
ansåg att grunden låg i en försmådd karlek och stickande ord
i hennes bref, der ej heller Reuterholm eller Sparre skonats.
Man hade sökt ökade skäl till strängheten. Der hviskades,
att pä en Armfelts gård i Ostergölhland — enligt
Hamilton — skulle finnas i en låda karleksbref mellan A. och R.,
som ej blott upplyste om en kärlekspant utan ock om
dennes afdagatagande, — ett brott som var åtminstone allt
för onödigt för att kunna tros verkställdt, äfven om man
ansåg fröken R. lika fri från all moralitet, som Armfelt.
Hemligt framfödda barn — Guslaf 111: s lag skyddade redan
dylika harnföderskor — voro snarare i <len tidens "högre
moral" något romantiskt, hvaraf "Jernmasquer" och dvlikt
kunde uppstå*). Brefven skaffades, de trycktes och utro-
*) Armfelt yttrar Lärom i »in lefnadsbeskrifning (G. Adlersparres
Hist. Handl. 2 D. s. 1IS f.). "i’å Hertigens befallning säges dessa
oundertecknade lappar vara införde i en process, dit de ej böra och
i samma pinas talas om de bevekande omständigheterna och
förnämligast det nåd. afseende att icke ined en ny vanära blottställa en
hederlig slägt ocli fördubbla en sörjande och ålderstigen moders smärta.
... Har man bär ihågkommit, att fröken R:s respecterade fader
gjordt Hertigens moder till Drottning i Sverige? Hvad mer är s] kulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
