Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg, Ephraim Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rumeucno, Eyhraim Otto.
]ades Barna-böckerna bort, efterhand: jag begynte nu först,
att taga mig före Vetenskapernas grunder, sedan jag, uti
nio förbigångne år, oingådts med föga annat, än att lara
ltänna nycklarne. Men dessa så kallade grunder och
Com-pendier, till namnet, uträttade ganska litet till gagnet: alla
abstractc sanningar, jag den tiden läste, stadnade väl qvar
i minnet; men jag kunde dem hvarken rätt förstå, eller
nyttja, så länge jag ännu icke nog kände de särskildta
stycken af Vetenskaperna, från hvilka de voro hämtade. Att
igenom Logiean fà rätt på tankarnas vägar och villogångar,
var den tiden, jag nyligen begynt tänka, omöjeligit: ty att
rätt tänka om tankan, fordras god tid, att bruka henne.
Jag kände ej något tillbörligt nöje, att, uti den skrefne
Naturlige Lagen, lara da grunder, hvaraf en gernings
Moralitet skönjes; så länge jag icke käude naturen, på den
sidan, bon visar oss våra skyldigheter: icke eller förnam jag
min egen Moral blifva bättre, derigenom, att förståndet
upplystes, till att fulleligen bevisa, hvilkeu gerning var ond
eller god; utan fast mera derigenom, alt mitt sinne, af
ger-ningens onda eller goda påföljder, rördes. De korta uldrag
af den Allmänna Historien, hvilka äro nakna på allt det,
som kan roa ett manligt sinne, kunde ej utan plåga läsas
af en Yngling: men så snart några särskilda händelser
mun-teligen bifogades, upplifvades högen och saken fäslades i
minnet. Denne tiden begynte jag å nyo läsa de
Graminali-caliska reglorna, med hvilka man mig förut onyttigt vis
plågade: ty alt rätt första, hvad som kan sägas om ett språks
art, grunder och brytnings-lagar, är nödigt, att förut vara
Väl hemma med sjelfva språket. Men som alla Materiella
bilder för ögonen, och märkvärdigheter i beskrifningen,
uppfriska sinnen, och blifva djupt deruti intryckte; så kunde
jag med nytta ocb nöje lära Geographien, Natural-Historien,
Experimental-Physiquen, med flere dylika Vetenskaper."
R. hade gerna velat taga den philosophiska graden, men
fadren ägde icke medel nog, att, då den äldre sonen
Edvard redan valt denna bana, underhålla äfven den yngre på
den långa vandringen uppför Parnassen. Efter mogen
öfverläggning med sig sjelf gjorde ban malhemaliken till sitt
buf-vudstudium; 1746 ingick ban såsom Volontair vid
Fortifica-tionen och antog tillika condition hos Louis De Geer på
Finn-spång. Han ordnade der bibliotheket, skref deröfver
register och begagnade denna bokskatt till förkofran i sina
kunskaper. Ar 1748 lemnade ban sin informators-plats, för att
ined allvar begynna sin tjenstgöring i statens tjenst, fick s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
