Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rutström, Anders Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rutström, Anders Curl.
51
presterskapets ingifna betänkande, "bäfver ett sådant hufvud,
att han till allting dogse ar", hvarföre man -önskade att K.
Maj:t ville begagna honom i statens tjenst. Inom
kyrkans område borde ban alltid aktas för fogelfri *). Under
det vederbörande således öfverlade oin en lämplig plats för
honom, kom döden emellan ocb bortryckte honom år 1772,
just på första revolutionsdagen. Enligt Wieselgren i
Sveriges Sköna Litteratur I D. sid. 519, skall ban hafva dött i
fängelset. Förmodligen hafva presterne förmått den "milde"
Konungen att dit inmana honom till gagn och nytta för
allmänna säkerheten. Hvad var det då som gjorde R. till en
så farlig person? Hvari bestod det rysliga kätteriet,
hvarföre ban måste straffas med förlust af tjenst ocb embete,
af fädernesland och frihet? Se här de tre hufvudpunkterna,
hvaromkring anklagelserna alltjemt vände sig: l:o att
"syndernas förlåtejse föregår aflåtelsen i omvändelsens ordning",
c2:o alt "syndernas förlåtelse, nemligen förvärfvad, gifves
innan man tror" ocli 5:o att "Jesus Chrislus i Guds ögon
ansågs, nemligen imputative, såsom den endaste syndaren,
då Ilan för sitt folks missgerning plågad vardt." Detta
sednare påståendet hade isynnerhet väckt det orthodoxa
presterskapets och alla nattmössors fasa såsnm "en djcflaiära
och en arlikel i alla hofvars theologi." Orthodoxien var i
den tiden representerad af Sam. Troilius, Erkebiskop ifrån
1757 till 1764, en arg fiende till Pietisiuen som till
Herrnhutismen och ifrig förfäktare af den s. k. medborgerliga
christendomen, hvars kyrka är staten och som ej vet af
någon högre trosbekännelse än den politiska; Gust. Encbnm,
samme Öfverhofpredikant som valdes af Lovisa Ulrika "att
i Religionens heliga sanningar" undervisa Prinsessan Sophia
Albertina 1765 och som utgifvit den bekanta predikan 1761
om "vägen till en sannskyldig ära" in. fl. af den sorten
"religionstal", som kallas u slig a; O. Celsius, Pastor i Jakob
och slutligen Biskop i Luud, känd som stor vältalare och
historicus, men klen theolog; Abr. Pettersson, deu breda
*) I den sannfärdiga declaration It. den 9 Maj 1772 lemnade
rörande "grundvalen till den mot honom förda religions-process sà
väl som till Commin. Mag. Fryxells i samma sak hos Riksens Uögl.
Ständer uu ingifna memorial" — detta gick ut pà att visa faran af
att återinsätta R. i prestemhetet, något hvarom pluraliteten af det
Ilögv. Ståndet sig förenade — yttrar R. till slut: "Är då friheten
ingenting? Är då ingen lag? Ack hvad säga Sveriges väktare
härom? Ack mitt k. fädernesland! Ack min gamla faltiga mor! min
hustru och mina barn! Ack oväldiga allmänhet! Ack Rikiens Högt.
Ständer! Ack du evige Gud, som allt v«t!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
