Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruuth, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Il u u t n , Erik.
af alla slag, genom att upplyfta Ruuth på siua armar. Och
så, anmärker Hamilton, glömdes allt, som utan tre år förut
ansett omöjligt att glömma: nära 200 Officerare "mördade
i ett olagligt krig", Ståndet beskylladt för förräderi,
utvi-sadt från Rikssalen, dödsdom fälld öfver 120 Officerare efter
kriget, 3 förda, i nedlagd pä scbawotten, flera fängslade
för begagnande af sin lagliga riksdagsmannarätt, insatta på
fästningar, frälse-privilegierna botade och ett raseri fördt
till den ytterlighet, att rösten höjdes på Riddarhuset "att
Konungen brutit edsöre", utan att en enda sökte taga rätt
på den som talat, då deremot en prest, v. Castanie, som
sagt ett fridsamt ord mot regenten, nedspotfades under
utjagande, så att kaftanen liknade "Azors klädning":
sannerligen måste icke antingen Ruuth anses för en trollkarl eller
ock svenska adelns motstånd blott ha varit en egennyttans
beräkning, som, då den missräknat sig att viuna genom
trots, var straxt färdig alt försöka rädda privilegierna
genom lenare lampor. De, som ej bevekts af Ruuths
ungerska vin, kallades "enragés" och deras raseri slöt med
blodtörst." — Detta Hamilton. Säkerligen var der dock något,
som mäktigare än ungerskt vin verkade på adeln. Ruuth
försäkrade att han då hade en ny Statsförfattning i sin ficka,
som i nödfall skulle lemnats som en Kongl, proposition till
de tre ståndens sannolika bifall (Bruzelii Sv. Hist. 4:e uppl.
s. 017); men som upphäfde det stånds väsen, hvars
machi-neri adeln sä väl inlärt att till sin fördel begagna, ställd
allenast jemte presten, som ej borde, och borgare, som ej
inedhunno, och bönder, som ej förmådde lägga sig så oin
bord med de offentliga statsangelägenheterna, att de deri
kunde känna sig rätt hemmastadde. Det nya förslaget, som
antagit två kamrar och ansågs vara af engelskt snitt, lär
vara det som läses i Heml. Handl. till Gustaf HI:s hist. II.
s. 243. "Planen till riksdagen" var att förena Konung och
nation, att öfverlemna Statsverkets förvaltning ål nationen,
sedan den fått en rättvis och naturlig representation, som
åstadkom aristokratiens fullkomliga dämpande. Denna nya
representation skulle "bereda adelns ändtliga undergång."
Det påräknade "ett lika hastigt och skallande bifall" frän
ofrälsestånden, som Säkerhetsacten vann 1789. I
Constilu-tionsaclen af 1791 lofvades åt alla, som ej tjena för mat
och lön, att deltaga i Electorsval till Riksdagsmän, så vida
de egde visst och stadigt hemvist och hushåll samt skattade
till kronan. Electorerne egde välja till Nationens
fullmäktige verklige Pussessionater. Ovisst, om ej i en stund af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
