Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydelius, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G4
r t ii t l i u 8, Andreas.
heten hotades uied de strängaste inskränkningar, men allt
förgäfves. Det onda blef med hvarje lästermin värre och
åtskilliga lärostolar stodo öfvergifna, under det från andra
en bedröflig klagan hördes öfver ett "flerfaldigt träldomsok."
I ett sådant tillstånd, säger N. Stobæus i sin parentation
öfver honom, "kom Rydelius såsom Noachs dufva med
olive-qvisten i sin mun; ty kort derefter kommo ock, genom
Konungens nåd, fridén och friheten tillbaka." På ungdomen
utöfvade ständigt Rydelii tal och föreläsningar det
lyckligaste inflytande. Det på engång classiskt fulländade och
christligt milda språk ban förde, i förening med makten af
«n ny och lefvande philosophi, gjorde att man med’
begärlighet lyssnade till hans föredrag och att hågen vaknade för
det studium, som säkrast humanierar och bringar det
akademiska lifvet till medvetande af sig sjelft och af
tidehvarfvet. Rydelii auditorium växte således alltjemt och
studen-terne fingo annat att länka på än slagsmål och dueller, spel
och orgier. Efter elt års förlopp blef R. i anseende till
sin "grundliga lärdom, outtröttliga flit och sällsynta
föreläs-ningsgåfva" af Akad. Consist. föreslagen till Phil. Adjunct,
något som Cancelleren dock ej kunde bevilja, "emedan och
alldenstund härtill dags vid Carolinska Akademien någre
Ad-juncti ej hafva varit tillsatte och på Staten uppförde,
ändock Akad. conslitutioncrna i gemen sådant innehålla."
Deremot skulle det slå "Rydelio fritt att gä ungdomen tillhanda
i alla de stycken, som det vyrdige Consist. finner för godt
«ch hvari han kan varda ålitter." En följd häraf var att
R. öppnade föreläsningar i åtskilliga vetenskaper utom
philo-uophien, såsom vältaligheten och de lärda språken,
mathematik, naturkunnighet och theologi. Härunder utvecklade^
ban en mångsidighet i kunskaper, som icke mindre än den
grundlighet han redan förut ådagalagdt, tillvann honom den
största högaktning och gjorde att han snart blef räknad
bland universitetets lärdaste män. 1 alla rigtningar förde
ban sina åhörare så långt tidens cultur medgaf och det utan
de dagarnes pedanteri eller scbolasliska gräl. Han var
således möjlig alt följa, äfven då ban fördjupade sig i
meta-physiska och dogmaliskt-kriliska undersökningar. På engång
fin onlolog och fullständig beherrskare af språket, stötte
tian hvarken pä senscommuns-philosophiens Scylla eller på
•den transscendentala barharismens Charybdis. I de mest
abstracta ämnen är han så enkel och klar, "att man
stundom vill sätta i fråga om det är philosophi", säger
Franzén om hans skrifter, men ännu mer lärer detta hafva gällt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
