- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 13. Rahmn-Schefferus /
116

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Rålamb, Claes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

It i l a m u. Claes.

tans första beundran. Med mycken klokhet vann R. likväl
hufvudsakligen det han borde söka, ehuru han först d. 25
Febr. 16ö8 fick återvända till sin Konung, som träffades i
Götheborg d. 27 Maj s. å. Han hade uppsatt en ministeriell
berättelse om sin resa i form af ett Diarium, som är helt
annat än den berättelse om resan, som trycktes. Den förra,
en vidlyftig handskrift fanns ännu till på Högsjö hos hans
ättlingar, i förra seklet, enligt Berch och Warmholtz. I
belöning tillät honom K. Gari Gustaf att välja mellan två
län eller att förblifva hos Konungen. Det sista valdes och
ban brukades sedan i flera grannliga commissioner intill
Konungens död *).

Efter denna olyckliga död se vi Claes R. beträda
Riksdagsmannabanan. Han förde ordet för tredje dassen på
Riddarhuset och talade mot Konungens testamente, "helst ej
Konungen utan Ständerne hade makt att förordna om rikets
styrelse." Han blef d. 2 Juni 1660 utnämnd till
Landshöfding öfver Upland, dermed han fortfor till d. 18 Aug. 1664.
Redan den 5 Sept. 1660 finna vi honom tillskrifva Rikets
Drotz rörande en bonde, Per Eriksson i Edinge, som
nitälskade för helgden åt Konungens testamente. Landshöfdingen
böll sina spioner på honom, och dessa berättade nedslående
saker. Mannen var Tolfman och så aktad af den öfriga
Nämnden, att den alltid satte honom främst ihland sig och
fordrade att, då de uppgingo uti rätten, han skulle som
deras förman gå främst. Och denne man hade tagit till sig
häradets signet, det ban likväl nekade till. Då på
Lands-böfdingens tillställning tvenne hans gamle vänner "liksom af
sig sjelfve", afstyrkt P. Eriksson att efterstå att nu bli
riksdagsman, hade han svarat, att han skulle draga till
herredagen, fast han skulle mista hufvudet derigenom, och hade
låtit, det nu med två vittnen kunde styrkas, de orden
undfalla sig: "menen J jag vet icke huru tillstår? Hert. Adolph
har 3000 man färdige när omtränger." Landshöfdingen
begärde Drotzets ordre, om han ej för de orden kunde
bemäktiga sig Per Erssons person. (Handl. rör. Skand. Hist.
IX. 233).

*) Han var i fältlägret för Köpenhamn d. 2 Febr. 1C89,
underrättande General Forberg i Helsingborg, att stormen var bestämd
att ske förra natten eller den följande, men att den infallande frosten
vållat något uppskof. Ilan satt i en Commissorial-Rätt i Malmö
någon tid derefter öfver de i staden upproriska, af hvilka någre flytt,
som borde stämmas att infinna sig inför Rätten så väl i Helsingborg
som Landskrona genom citation på Rådstugudörrarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/13/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free