Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Rålamb, Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅlimk, Claes.
119
att man bättre utväntailc de närvarande conjuncturernas
utveckling, förrän man engagerade »ig med ßasserode
(Kejsarens Minister), men att om man med Auslria engagerar
sig, man bör göra det på goda villkor; jemte det tractaten
med England och Holland (trippel-alliancen) vidhölls*).
Man synes således ej böra framställa Cl. Rålamb såsom den
der svikit en gammal vän oeli öfvcrändakastat ett system,
som denne så oupplösligen vidhängde.
Nära vid De la Gardies sida stod ofta Cl. Rålamb, då
det i Rådet gällde litteraturens intressen och antiquiteternas
värd. Rqlambs ’"Quæstiones juris" utgåfvos ock af
Antiqui-tets-Archivet (De la Gard. Arch. VI. 170). Ilan synes
deremot mindre blandat sig i de politiska regerings-affairema,
som alltid väcka en större uppmärksamhet, an i de inre
riksangeliigenbeter, och i "Commissioner" för detta ändamål
synes Rikskammar-Rådet ej sällan. Än är ban ledaren inom
en af dylika rörande Kopparberget och Dalarne, än rörande
Skåne, Halland och Bleking. Han var adjungerad Riksrådet
Göran Gyllenstierna, "att intaga beskaffenheten af Lunds
Domcapitels gods", hvilket upptog nära ett års lid, frän
hösten 1069 till samma tid 1670. Danska Ministern Jens
Juel yttrar, dä Rålamb inkallats i Rådet: Cl. Rol. haffuer
veret i Polske kriget forskicket till Constantinopel, siden i
Skåne, som præsidcnt, irnod de criminels temmelig propre,
efter hans humcur i det öffrigc en förståndig månd.
R. deltog sjelf vid Riksdagen 1675 uti yrkandet på
granskning af Riksmedlens förvaltning under Minorennitelcn.
Han hade till Rådsprotokollet, t. ex. den 30 Mars 1072
anfört, att de största sollennia, som i någon Kammarsak
observeras kunnat, här förelupit. Kongl. Maj:t och
Collegium hade låtit bevekligt bref afgå till Regeringen; men K.
Maj:ts och Collegii förordningar eflcrlefdes icke. Vid
räfsten, som sedermera följde, blef ban ej utan anmärkningar,
ehuru dessa ej voro särdeles graverande. Han hade för sig
enskilt begagnat 74 Amiralitets-dagsverken (då Riks-Amir.
Wrangel användt 17.988, Riks-Amir. G. A. Stenbock 52,007,
Gr. N. Brahe 45,728 o. s. v.). Af Augmentet i stället för
Lagmansräntan hade R. njutit 4653 dlr s:mt, hvilka voro
"beviljade." Bland dem som fått eftergifter på gravationer
och dylika gracer, finnas få af Rålainhsn slägt. Der nämnas
blott Kammarherren Hans Rålamb och Ake Rålamb och det
lor tider, då Cl. R. cj mera var Rådsherre.
*) l)en al’ Juel aiilarila protesten synes varit ell rykte Mien».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
