Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Rålamb, Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
It å i. a m is, Claes■
121
Cl. R. anförde. 1C67 hade han yttrat: "När en gar vilse
om lagens mening, så måste Konungen göra en explication;
quomodo det skall ske, visar sjelfva lagen; anseende dock
att Konungen borde förut inhemta Hofrätternas, liksom
fordom Lagmännens sentiment, hvarföre H. Maj:t kunde så
mycket bättre sluta." S. å. "det är emot Konungens ed, att
ban skall tillåta en orätt lag, hellre praxin gå för rätt lag."
Konungen hade sin nämnd. Riks-Canc. och Lor. Creutz
ansågo det vara res pessimi exempli; bättre att Ständerne
inlerpreterade lag. Den 11 Sept. 1672 förfäktade R. huru
Senaten borde vara ett medium och ett läkehlad emellan
Ständerne; medlare mellan K. Maj:t och Ständerne; hvarföre
ban ansåg, att Senaten skulle taga skulden på sig för hvad
som skett och intet inveckla K. Maj:t deruti; men för delta
medlarekall, behöfde Senaten mainteneras vid den heder,
densamma competerar. Men ban underskref likväl den 6
Sept. 1681 Rådets förklaring till K. Maj:l (i anledning af
ett Ständernas bref), deri Rådsherrarne påstå, att de ej voro
capahla att fatta de tankar, som skulle Riksråds-embetet
fordra, alt dess innehafvare som Mediatorer considererades
mellan Konungen och Ständerne, eller att de kunde komma
till den orimlighet och fåkunnighet, att de skattade sitt
Riksråds-embete som ett särdeles stånd, hvilket en alltför
oförsvarlig error af dem vore, i lika måtto att de skulle
vara af de tankar, som hade regeringsformen i en myndig
Konungs tid någon kraft. Det nya ministcrbegreppet hade
således ej en särdeles ståndaktig försvarare i den annars
framom sin tid i politisk bildning tydligen stående mannen.
It. anses ha författat en berättelse om Riksdagen 1680 med
med hvad derpå följde, Souverainetet, Reduction, St.
Com-mission, rik på anekdoter. Säkerligen förtjenar den läsas
af häfdaforskare, om den flutit ur hans penna.
I Naturkunnigheten synes han mera "följt med sin tid."
I cn Läkiebok, nu förvarad på Löberöd, får man i hans ocb
cn sons anteckningar lära att plåga trollkonan igen genom
att lägga det förtrollade smöret på glöd. Johannisgräsct
(nemligen Hypericum perforatum) fördref, upphängdt öfver
menniskor ocb bokskåp, trolldom. Tomtormen blef en god
penat, om man blott hvar 8:de dag rökade med
Johannis-gräs. Större insigter hade man då i dryckesberedning. Cl.
It. förde med sig, enligt sonens anteckning i nämnde
Läkiebok, från Turkiet en beskrifning, huru Sorbett, Turkarnes
dryck, bereddes, "författad af en så lärd man, att alllt
o-rientens guld och ädla stenar cj uppvägde hans lärdom."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
