Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rääf, Leonhard Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
R I i r , Leonhard Fredrik.
(lare, togo äfven utur denna slägt flera offer: Axel Johan
stupade vid belägringen af Thorn; Benjamin Magnus, förd
från Pultava till Tobolsk, återkom slutligen till
fäderneslandet, och Lennart dog 1710 af sina vid Helsingborg
erhållna sår.
Dennes sonson, Leonhard Henrik, Hofjuukare, Lagman
och under 52 år ordin. Häradshöfding öfver Kinda och Ydre
härader, var tvenne gånger gift, den sednare med Hedvig
Charlotta Grönhagen, af hvilkas barn nu endast, den son
qvarlefver, hvars lefnad här tecknas.
Han är född på Thomestorp i Kisa socken af
Öster-göthland d. 18 Sept. 178G. Efter undervisning af enskilda
lärare, student i Upsala 1802. Tog 1805 Cancelli-examen
och s. å. E. O. Cancellist i Krigs-expeditionen, hvarvid han
skiftevis tjenstgjorde mellan fortsatta studier i Upsala, der
han 1807 under Doct. E. M. Fant försvarade en af honom
sjelf samlad afhandling: Vita Petri Michaelis Hammarskjöld.
Ingick 1808 vid Riksarchivet, ett verk mera
öfverensstämmande med hans böjelser och hvilket han, äfven såsom
landtman, träget begagnat.
Efter föräldrarnas nästan samtida död 1810, måste ban
både för sig och syskon öfvertaga sterbhusets förvaltning,
bosättande sig såsom jordbrukare först på Thomestorp,
hvars vackra natur ingifvit åt besökande vänner Cl. J.
Li-wijn, V. F. Palmblad, P. D. A. Atterbom, Chr. Molbech
in. fi. många af deras berömdaste sånger och arbeten, och
hvarest de flesta af sedermera allmängjorda melodier till
våra folkvisor blifvit upptecknade genom Prof. E. Drake
och Capellmästaren J. Eggert.
Efter några års bostad på Busthållet Millingetorp i
samma församling, aiilytfade ban 1822 till sätesgården Buhlsjö
i Sunds socken, till närmare grannskap med de fastigheter
slägten öfver 200 år i Ydre egt, samt slutligen 1845 till
säteriet Forssnäs, äfven i Sunds församling. Betydliga
byggnader, lyckade odlingar och en förbättrad skogshushållning
äro frukten af hans landtmannaomsorger.
Deltagande uti alla de allmänna befattningar, som pä
landet äro vanliga, såsom Kyrkoråd, Sundhetsnämd,
Skolestyrelse, Agodelningsrätt, beskattningar, upprättandet af
Läse-sällskap, Brandstodsförening, Sämjor, om Pastoralier in. ni.
hafva tillika en mängd förmynderskap, curateler och
enskilda uppdrag varit honom anförtrodda.
Brefvexlande Ledamot sedan 1827 af K. Vilt. Hist. och
Aiitiqu. Akad., samt arbetande Led. från d. 1 Apr. 1829.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
