Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Richardson, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Richaiiiiion, Jakob.
led mycken men. Snart sagdt en gång i månaden, under
flera är, besvärade han Collegium roed sina klagoskrifter
och ersättnings-fordringar. Härvid kan han knappast
ursäktas genom annat än sin stora fattigdom, i anledning
hvaraf ban omsider erhöll elt extra anslag. Äfven för sin
"]uledning (ill Krigsvetenskapen" erhöll han anslag.
Då It. önskade alt åter göra en resa till Halland för
nya undersökningar, men Collegium nekade medel, bedref
ban så saken vid 1747 års riksdag, alt ban i följd af
Se-creta Utskottets utlåtande fick med en Ritare åter resa till
Halland. Efter hemkomsten uppstod nya uppträden med
Collegium i anledning af dröjsmålet med verkets utgifvande,
och Collegium måste förbjuda plätarnes förfärdigande på
annat sätt än i jemt fortskridande med textens utarbetning.
Ändtligen utkommo tvenne delar, men den tredje uteblef.
Måhända ha R:s yttre förhållanden ej varit utan inflytande
på åtskilliga af hans framställda åsigter, t. ex. om
Vatten-minskningen, i afseende på ekonomiska frågor o. s. v.
Warmholtz yttrar sig strängt om Hallands-beskrifuingen sålunda:
"Lycka var, att döden ryckte pennan ur banden på Förf.,
eljest hade Kronan blifvit belastad med ännu mera inaculatur."
11. framträder äfven som conjunctur-skribrnt. Ehuru han
länge hade försummat Hallands-beskrifningen, lånade han sin
penna åt ett aunat ämne, och utgaf 1757: "Historiskt bevis
till Svea och Götha Rikens urgamla frihet." Den utgafs
anonymt; men R. begärde allmänt understöd för arbetet.
Säkert lärer vara, att Gr. Gustaf Bonde — det licentierade
RiksRådet — "lade sig ut" för denna bok. Den
samman-skrefs just vid den tid, då Hofvet vid 1750 års riksdag
sökteo utvidgad makt.
Är 1749 ingick R. med elt memorial till
Canc.-Colle-gium "om Bibeltrycklunnans förädlande till Antiqu.-Archivi
förmou och förbättring."
R. var något lång till växten, temligen mager. Han
var allmänt känd för sin ovanligt länga och smala näsa.
"Man har svårt vid att beskrifva densamma. Nog: hon var
besynnerlig." Hans ansigte förekommer på elt kopparstick
af Hof-intendenten Rehn, kalladt "Heureux Assemblagc"’,
hvilket föreställer nio särskilda personer, "mest alla
märkvärdiga för sina besynnerliga och utsökta näsor."
Död i Stockholm d. IG Sept. 1739. Gift med Hedvig
/Ullman, Rädniansdotter i Stockholm, som dog flera år före
honom. En son var i tjenst vid armeens flotta och var vida
berest. En dotter, af utmärkt skönhet, föll i vanrykte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
