Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rosenblad, Matthias - Om Jerntillverkningen - Om 1803 års Realisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosürblab, Matthias.
205
Att Bruksanläggningar och tillökningen i de redan
varande skulle särdeles i de norra landskaperna beviljas, men
i de södra icke utan försigtighet.
Att Jernmanufacturen skulle njuta särskilda förmåner.
Det ansågs tillika angeläget, att jernet till sin godhet
förbättrades, och utfärdades till vinnande deraf en särskild
Förordning.
Inom kort visade sig författningarnes välgörande följder,
och redan 1809 var smidet närmare 100,000 skepp:d
för-ökt utan minskning i afsättningen.
Måtte man icke genom obetänksam liberalité lägga
grund till denna vigtiga närings undergång! Måtte man
tänka på efterkommande!
Om 1803 års Realisation.
De vid slutet af Kon. Gustaf HI:s regering af
Riksgälds-Contoret utgifne så kallade Riksgälds-sedlar hade utträngt
Banco-sedlarne, utgjort det nästan enda myntet i rörelsen,
och hvarje år fallit i värde. Man kan dömma till den
o-säkerhet i handel, näringar och alla företag, som af ett så
vacklande mynt skulle uppkomma. Att afhjelpa detta onda,
var föremålet för Riksdagen i Norrköping är 1800. —
Rikets Ständer beslöto, att Riksgälds-sedlarne skulle inlösas
med % rabatt, dock så, att endast 4/e-delar inlöstes med
Bancomynt, men % med så kallade Courant-sedlar. Att
bärtill bereda Ranken tillräcklig metallisk fond ätogo sig
Rikets Ständer en afgift af 5 proc. af all behållen
förmögenhet, kallad förmögenhets-afgift. I följe deraf
uppskattades all enskild förmögenhet i Riket. Men sedan hälften
blifvit uppburen, befanns, att den andra hälften icke kunde
utan svårighet indrifvas och alldeles icke utgå i silfver,
hvarförutan ändamålet icke var vunnet. Nu hade likväl
Rikets Ständer haft den klokheten föreskrifva, att om
svårigheter eller hinder mötte vid verkställigheten af deras
beslut, egde Konungen verkställa realisation efter annan grund,
dock så, att den af Rikets Ständer bestämda proportion
emellan Bankens reela fond och sedlar icke rubbades. Häraf
begagnade Konungen sig, och efter Presidenten Baron Carl
Er. Lagerheims och R:s råd bestämde Riksgälds-sedlarnes
inlösen med en tredjedels rabatt af deras nominella värde,
och eftergaf hälften af förmögenhets-afgiften. Under
Konungens resa i Finland, hvarvid R. var följaktig, framställde
ban detta förslag och var så lycklig, att dertill vinna
Konungens bifall. Sedan var Ilof-Cancelleren Baron Zibet nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
