Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rosenblad, Bernhard Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 Rosenblab, Bernhard Emanuel.
Kammarherren R. har i bref till Redactioncn lemnat
följande upplysningar om sina politiska åsigter och sitt
deltagande i allmänna ärender, med tillåtelse alt dem i tryck
få meddela.
"Uppfödd varm vän af gammal svensk frihet, d. v. s.
under skydd af en stark konungamakt, bar jag aldrig
hyllat den moderna liberalismen, alltid fruktat dess följder,
äfven när välmening dikterat dess påståenden, anseende
densamma, under civilisationens närvarande stadium, ovilkorligt
kommande att slutas med despotism i dess råaste form. Alen
à en annan sida har jag ingalunda haft betänklighet att
medverka till det framskridande, d. v. s. till de verkligt
nyttiga reformer, som ligga i sakernas natur, att under tidernas
lopp ändrade förhållanden fordra, men vid hvarje reform
ansett den mognaste pröfning först böra ådagalägga, att ett
behof verkligen finnes. Vidare har jag, såsom ett vilkor
för bibehållandet af vår sjelfständighet, alltid yrkat
enighet, — inom oss sjelfva — med brödrafolket och med var
konungaätt, som utgör bandet emellan begge brödrafolken
och emellan dessa och Europas heståndande statsrätt. Jag
har således för de sig mig närmande i politiska tänkesätt,
önskat och tillstyrkt försonlighet emot dem, som tänka
o-lika med oss, äfven om desse, strängt taladt, ej genom
eget handlingssätt emot oss derpå förvärfvat anspråk, och
i högsta grad har jag ogillat, när jag sett vissa sig
kallande conservativa, emot nu regerande Konungen iakttaga
samma system af Verläumdiinq, som vi med så mycket skäl
fördömde, då det rigtades emot hans store företrädare. Såsom
ledamot af Unions-Gommittéen, var den grundsats som ledde
mig, att försona Nationalkänslorna, att genom full rättvisa
mot Norge , utrota fördomarne mot föreningen och
närmare sammanknyta de band af kärlek, som ensamma förmå
göra föreningen stark, och bevara begge folkens
sjelfständighet. Med ett ord: enighet och kärlek inom hvardera
folket och emellan dera begge, saint med den gemensamma
konungamakten, har varit mitt politiska system, det
hvarefter jag bemödat mig att alltid handla, äfven när mitt hjerta
nyss lidit af friska sår, slagna af just dem, mot hvilka jag
räckte den försonande handen. Med dessa tänkesätt kan man
lätt inse min oförmåga, att nånsin blifva partiman eller att
vinna parti-inflytande."
"Min håg hade tidigt vändt mina forskningar åt de
fi-naneiella vetenskaperna. Vid 1825 års riksdag började jag
strida för den 8. k. realisationen, d. v. s. för återgifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
