Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rühs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R ii b g , Fredrik.
ket der säg annorlunda ut, iin han på sa långt afstånd
föreställt sig detsamma. Andamålet med denna resa var att i
Sverige söka plats såsom tjensteman.
Oförmodadt uppgick för R. en ny dag. Genom
Humboldts bemödanden kallades han till den Historiska
professionen vid Berlins nyinrättade universitet, och fann der
en säker hamn mot alla stormar. Är 1815 hade han
erhållit Svenska Nordstjernan; nu blef han Kongl. Preussisk
Historiograph och medlem af Berlinska
Vetenskaps-Akademien. Såsom Historiograph efterträdde han Joh. von Muller,
som alltid yttrade sig om R. med synnerlig högaktning.
I Greifswald hade ban utarbetat en fullständig historisk
curs, indelad i fem collegier, som stå i det närmaste
samband med hvarandra: nemligen den historiska Propädeutiken,
den äldre, medeltidens, den nyare samt Tysklands historia.
Endast Propädeutiken har utkommit af trycket. De öfriga
delarnes utarbetande, äfvensom en Preussisk Historia,
sparades af honom till en ledigare tid; men döden afbröt hans
planer och utkast. Till Skandinaviska forntiden, som han
Ännu 1812—13 i tvenne särskilda verk berörde, hade han
väl ock ämnat återkomma för att sprida ytterligare ljus
öfver dess omtvistade monumenter och fullständigare
vederlägga sina ofta underlägsna motståndare *). Men hans nya
ställning lockade honom in på nya forskningsfält. Hans
skrift om den Preussiska Historiens studium visar
tillräckligt, huru bekant han var med källorna och svårigheterna i
Historien öfver en stat, som är ett aggregat af så många
olikartade länder.
En af R:s redligaste medbröder, den med honom genom
fosterländska band och genom nit för vetenskaperna så nära
förenade Rudolphi (se ofvan) sade om honom: "han hade det
renaste hjerta, var uppfylld af kärlek till det goda och hat
till det onda, var öppenhjertig och pålitlig, egde sällsynta
själsanlag, en outtröttlig flit och ett rikt förråd af kunskaper."
De sista åren af R:s lefnad förvärrades genom
tilltagande bröstsjukdom. Han företog en resa till Italien för
att söka skydd i dess mildare luft, men afled uti Florens
d. 1 Fehr. 1820 uti lungsot, sedan hans verksamma lefnad
endast räknat fyratio år.
*) Uti hans sista skriit, om Taciti Germania, som först efter
hans död utgafs, lofvar han sid. 126 att återupptaga stridsfrågan
om den Angelsachsiska och Isländska poesien. Den sanningsälskandc
R. sade aldrig i detta ämne concedo.
BIOGR. LEI. XIII. IS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
