Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Santesson, Berndt Harder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Santbsson, Berndt Harder. 321
deras ställe till Riksdagsmän utsågos Commerce-Rådet G.
H. Ekman och Grosshandlaren Samuel Arfvidsson.
S. och Nikias Malm togo under tiden desto allvarligare
befattning med öppnandet af Götha Canal-Discont, såsom
jemte Commerce-Rådet Ekman af Bolaget utsedde
Directeu-rer för densamma.
Utom dessa allmänna förtroendes uppdrag hade S. under
1809 års Riksdag tillvunnit sig den utmärkelsen att af framl.
H. Exc. Gr. af Ugglas och Borgareståndets Talman Directeur
H. N. Schwan, med öfrige Directeurer för det sista
privilegierade Ostindiska Compagniet, blifva föreslagen och derpå
nämnd till Directeur i Götheborg för samma Bolag, vid
sidan af Commerce-Rådet N. Björnberg; en befattning, den
S. till Actie-ägares nöje behöll, intill Bolagets upplösning
år 1814 efter någre väl lyckade Handels-Operationer och
högst förmånlig realisation af Egendomar och Skepp m. ni.
hvarföre han ock med öfrige Directeurer fick dela så väl
den mest tillfredsställande decharge, som i öfrigt smickrande
bevis af Bolagsmannens erkänsla.
Vid 1812 års Riksdag kallades åter S. till
Representant för Götheborg, samt erhöll till kamrat Grosshandlaren
Peter Malm, en yngre Bror till Niclas Malm. Äfven vid
denna Riksdag blef S. insatt i Bevillnings-utskottet, der han
måste se sin vid 1809 års Riksdag genomförda princip af
Bevillning på behållen inkomst öfvergifven, i följd af ett i
allmänhet mindre noggrannt uppfattande af författningens
verkställbarhet, men lyckades dock med sin allvarliga
opposition förekomma alla de svårare förändringar, som man var
på väg att göra i Beskattningsgrunderna, hvilket ämne var
synnerligt föremål för Ständernas öfverläggningar; det var
då, som han, till någon hugnad efter misslyckandet att
uppehålla principen för bevillning å behållen inkomst, uppgaf
och genomförde förslaget om Bevillnings-afdrag på Ränta,
som allt sedan varit Lag i Sverige. Han blef äfven medlem
i Hemliga Utskottet, och utmärkte sig der särskildt igenom
sin reservation emot Utskottets tillstyrkta bifall till
Konungens proposition om Utländska skuldens afskrifning, likasom
inom Ståndet med sin der väckta motion, att Rikets Ständer
måtte uttrycka önskan, att Konungen täcktes utse Svensk
Gouverneur för Arfprinsen H. K. H. Prins Oscar, hvilken
motion till en tid allmänt ansågs hafva ådragit S.
Regeringens onåd, men saken utvecklade sig så, alt Konungen, vid
Riksdagens slut och Ständernas afskedstagande, för
Borgareståndet uttryckte sitt nådiga välbehag öfver väckandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
