Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sasse, Staffan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
S a s s ii, Staffan.
farnast i krigsyrket och fordrade att hana rad skulle följas.
Delta gaf fienden en fördel och Gustaf afsatte alla tre,
ehuru väl klokast varit att frän början ge den erfarnaste
öfverbefälet och ej ha mer an en Öfverste pä stället. St.
Sasse blef nu Under-Amiral på de Lübska skeppen, hvilka
Gyllengranat anser derigenom bevisade säsom antingen köpte
eller åtminstone förhyrde; "ty eljest, heter det, hade väl ej
Svenska Konungen (d. v. s. Riksföreståndaren, ty det var
1522) fatt tillsätta Amiral och Under-Amiral." Möjligen
har Sasse efter sin afsättning som Öfverste i Mars månad
1522 gält åter i Lübsk tjenst, då ju Under-Amiralen
kunnat vara tillsatt af skeppens egare. "Öfver Sjömakten
sattes Er. Fleming till befälhafvare, emedan han var
bekantare i skären än de utlandska" (Celsius), ännu dä de två
Lübske Rådsherrarne Domhower och Plönies förde de fem
eller åtta skeppen, som sändts. Nu vanns seger
öfver^Dan-ska (lottan och Juuker Thomas hängdes på Tynnelsö,
klagande blott att det skedde i ett rep af bast i stället för
hampa *). En Lübeckare Brun var sedan Amiral jemte
Fleming och Sasse; men Brun ville tillbakahålla Svenska
flottans ytterligare framgångar, hvilket S. förebrådde honom
såsom tecken af klenmod; då Fleming blott visade sitt
missnöje i blicken, när ett tillfälle att "förraska" Norrby
försummades. Då N. derpå gick dem förbi, nalkandes
Stockholm, men hindrades af en nattfrost, som isade vattnet,
gingo Fleming och Sasse upp på Lübske Amiralens skepp
och föreställde honom på det allvarsammaste dess
skyldighet, fordrande att han måtte följa dem på isen för att
öfverfall Norrbys besättning. Brukades ej tiden, skulle N.
obe-hindrad komma till staden och göra belägringen svår. Brun
svarade att han aldrig hört, att man förde en armée till
fots på hafvet. Fleming försäkrade, att det ej var ovanligt
i den kallä Norden. Isen skulle redan bära regimenten af
ryttare, än mer fotfolk. Men Brun sade sig ej kunna stå
till svars inför Rådet i Lubeck för slik djerfhet. De
Svenska började anfallet. Riksföreståndaren kom sjelf ut till
dem. Bruns falskhet **) liknade Engelska Amiralens 1719.
*) Gyllengranat finner detta våld mot fången, som Celsius
förklarat så rätt, alldeles orättfärdigt, Om förräderi ej vap[i fråga.
Orsaken uppgafs var» den, "att Thomas i Åbo både Svear och Finnar
utan brott och sknld odömde och oskriftade låtit hänga och eljest
aflifva utanför Slottsmuren."
**) I Christiern ll:s Archiv finner man, att en Brun nu
varXorr-bys förtrogne. Kanske kände ban den Brun närmare, som anförde
Lübska flottan mot Norrby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
