Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scarin, Algoth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S c a n i n, Algoth.
339
uppförande var han lätt och angenäm, sökte mera att
uppbygga sig af andras umgänge, än med anmärkningar och
sina kunskaper falla någon besvärlig. Stridigheter och
tvister flydde han. "Sitt hushåll hade ban så inrättadt, att
alla saker med minsta omsorg och bekymmer kunde
bestridas, på det han således måtte få uppoffra sin mesta tid
på läsande och sin professions tillbörliga skötande." Han
uppsteg vanligen kl. 3 f. m., arbetade till något öfver 8,
slumrade derpå vid pass en timma, fortsatte sedan sitt
arbete och lade sig kl. 9 på aftonen.
Knappt har Akademien haft en mera flitig lärare; också
fordrade han af sina disciplar, att de skulle efterfölja hans
exempel. Hans beläsenhet var vidsträckt, isynnerhet uti
Latinska litteraturen och de Nordiska häfderna. Han skref ej
med lätthet, ehuru han skref ganska mycket: en enda period
förorsakade honom undertiden ett drygt besvär; också
finner man, att nästan hvar och en af dessa särskildt har en
stämpel af mödosamt arbete.
Emot all sin förmodan råkade S. uti en svår tvist med
dåvarande Theol. Professorn, sedermera Biskopen i Skara,
Dr. Juslenius, i anseende till en under hans inseende
utgifven disputation de Parallelismo Apotheseos veteris ac
recen-tioris; uti hvilken J., som ömmade för orthodoxien, trodde
sig finna många anstötliga saker. Dennes anmärkningar
jemte S:s svar kunna läsas uti Nettelbladls Schwed.
Bibliothek V. s. 131 ocb följande; hvarmed ock denna stridighet
upphörde.
Mindre betydande var den tvist S. hade med Baron
Tilas, rörande ett historiskt spörsmål, nemligen: om Nerike
i de äldsta tider hört under Svea eller Göta rike? Denna
fråga framställdes af S., som gerna gjorde Nerike till en
provins under sin födelseort Vestergötland; hvilken sats
be-striddes af T. Dessa stridskrifter blefvo ej tryckte, utan
finnas ibland S:s papper. Lycka var, att denna stridighet
nu kunde utföras med mera kallsinnighet, än det
förmodligen skett uti Ynglingska tidehvarfvet.
När de Guignes var sysselsatt med att utarbeta sin
Hi-stoire des Huns, skickade han till Kongl. Vet.-Akademien i
Stockholm en så kallad conspectus, att communiceras med
de Svenska Antiqvarierna, för att inhemta deras både
anmärkningar och upplysningar i detta ämne. Uppå Akademiens
anmodan uppsatte S. sina tankar, och omrörde isynnerhet
de minnesmärken, hvilka så väl i Sverige, som i Finland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
