Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Scheffer, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SoncFFEK, Carl Fredrik.
13
Det tydde» pà K. Gustaf, som torde lagt delta pa hjertat,
tå aft sl5rre allvar följde. 01 "
Ett ögonblick i R. It. C. F. Scheffers salong fir
tecknadt i Vitlerhets Journalcn 1777 p. 581, som vltlnhr att
Sch. kunde i ansigtet säga både behagliga och obehagliga
sanningar. Hertigens af Helle Isle «on Gref Gi/.ors var på
1750-talet i Stockholm. Sch. yttrade till honom: På Er,
Min Grefve, har försynen utösl alla de förniåner, som natur
och lycka kununa gifva. Ni är ung, »kön, frisk, sdh af en
bland de störste Herrar 1 Frankrike, förlofvad med den
ädlaste, skönaste och rikaste dame ilandet, har dessutom löfte
på alla er fars embeten och äretitlar, så att, om Ni, min
Grefve, ej är nöjd, så kan vår Herre ej förnöja någon. DS
Grefven nu försäkrade att han hade ändå många sömnlösa
nätter; nå så är då menniskan, inföll H. Etc., ett elakt
kreatur, men hvad önskar Ni er då mera? — atl bli värdig
min lycka, svarade Grefven.
I Scheffers "Berättelse till R. Ständers Sekr. Utskott
den 5 April 1736" om Kronprins Gustaf och dess broder
(Porlfeuille af Crusenstolpe 5: p. 46 följ.) visar Sch.
mycken skärpa i sina fordringar på ungt folk. Oaktadt
Gouver-neuren fann att Kronprinsen i theologien egde en så
grundlig kunskap, att föga något återstod för honom alt’ lara
derutinnan’, åtminstone i den dogmatiska delen (?J, så
anklagade han honom för en utn-.ärkl kallsinnighet för all sann
gudsfruktan, hvarföre hans hjerta blifvit uppfylldt med all
den högfärd, sora kan finnas bos en menniska, all vànité.
Fel och till och med laster uppräknas till stort antal, der
ej èns riset hulpit. "Hans erkänsla af sina fel var intet
annat än en fräckhet och en vana att ieke blygas för det
onda, i hvilken händelse det redan i Prinsens hjerta vunnit
dess yttersta höjd." Man ser följderna af att vilja påtvinga
föralurar bildare för barn.
Vi återvända från Gouverneuren Titi Rådsherren. År
1756 var Sch. bland dem, som undertecknade memorialet
till Ständer ne "rörande principen af Konungens pröfning och
samtycke såsom ledande in i envälde", och som kräfde sina
politiska motståndares blod, ehuru brödren Ulrik synes
dervid stält framom honom i nit. År 17S7 voro Palmstierna,
Selieffer och Ekeblad "synnerligen ifrige" (Geijer,
Frihetstid. s. "2li7) i att kräfva lneuniskoblod på krigets bana,
sedan brödren Ulrik, dåv. Svensk Minister i Paris,
tillkännagifva Marskalk lielle^lsles villkorliga anbud om återvinning
af den 17:20 förlorade andelen af Pommern och ansenliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
