Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Scheffer, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Scheffer, Carl Fredrik.
Sch. som 1708 blifvit Ordens-Canceller talte som sådail
ofta öfver aflidne Seraphimer-Riddare. I Vet. Akademien
höll ban som Ordförande för sista gängen 17oö (han var
blott Akademiens förste ledamot) ett tal d. 2 Aug., som
utkom hos Salvius s. a. "öfver Vetenskapernas, Vitterhetens
och Konsternas närvarande tillstånd i Sverige"; deri han
förträffligt skildrar sitt motto: et quiescentihas eadem farna.
Han bemärkte h;ir alla snillets segrar efter 1718 "i ett tal
öfverflödande på stora tankar och rara betraktelser", enligt
en recensent. Till och med "en konstnär i mathematiska
instrumenter, Hr Ekström", förklaras beryktad och upplyst,
hvars arbeten voro begärliga i aflägsna länder, var Hr Meyer
i metall-gjutningen nämndes bland andra folk bland de
störste mästare o. 8. v. Hvem inser ej hvad lifvande der låg i
dylika recensioner af en myndig Rådsberre! Verkningarne
af de mäktiges insigter blefvo ock uppenbara. Han höll ett
Presidii-tal för andra gången i K. Maj:ts närvaro 1772 om
Förbindelsen emellan Grund-Lag ames art och Folkets
Sällhet, som efter dem styras skall, deri han loftalade den 1772
antagna Regeringsformen såsom "enlig med de gamla
Lagarne." Detta tal öfversattes på fransyska genom Presid. Frih.
C. O. v. Höpkens försorg. Hans Tankar om sedernas
verkan på folkmängden i ett land, Stockb. 17o9 är el t utdrag
öfversatt ur L’ami des hommes ou traité de la population af
Marquis de Mirabeau, som blef 11. af Wasa-Orden med St.
Korset 1772.
Vi känna att Scheffer räknats till Ekonomisternas skola,
som i Frankrike anses stiftad af Quesnay. Sch. önskade
göra dessa "philanthropiska" ideer kända i Sverige och
började till den ändan utgifva: Bref till DD. EE. Herrar
Riksens Råd i ett angeläget ä?nne. Stockh. 1770, men afbröt
snart tryckningen, emedan den läran att lagskipande makten
borde vara skiljet från den lagstiftande nu var salt i sura
ögon, och Scb. fann bättre att låta dylika ögon slumra, tills
segrar kunde vinnas, som verkade snabbare än de som
måste utkämpas med tryckta arbeten.
Vi ha nämnt, att Sch. blef mäktigast genom sitt
infly-taudc hos den Konung, han skaffat ökad makt. Men detta
inflytande stämde också äfven de bättres opionion emot ho-
Fcbr. 1778: .... "ces propositions ... très säges et dignes de
l*ap-probation du ]ilus stige des Jnfal" Nog log den gamle republikanen
i sitt siune, då lian kunde tillfredsställa Konungar med slikt tomt
smicker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
