Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Scheffer, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Scheffer, Carl Fredrik.
reminiscenser af en Fransysk Cancellcrs tal, då Lau i
Konungens namn casserade parlamentet, många ord voro
deremot obegripliga. Hans Excellence måste läsa nytt
cor-rectur ocb allt måste omtryckas. C. Sch. hade vid denna
tid den störste utrikes correspondans någon i Sverige egde;
såsom protectcur för vetenskaper och konster fick ban af
alla lärde och konstnärer deras arbeten och deras beröm.
Man hade nu 6ündt honom en Gazetle d’Agriculture från
Paris, der Svenska Konungen beprisades för en honom
alldeles obekant dygdegerning. Ar 1779 gjorde Sch. en
Censorsresa genom bela riket, dervid han måste melera sig i allt,
oeh dervid dess nit och inconsequens ömsom rådde. Aldrig
kom ban till hofvet, skrifver E—d, utan att man är säker
på några nya författningars utgifvande, någon coup d’eelat.
Nu var han missnöjd med bela Bränvinsdirektion, med Gen.
Wrangel isynnerhet, med nuvarande adininistratioussättet,
in. m. Han ville dock behålla brännerierna för Kronans
räkning, men hjelpa genom att skärpa straffet för de
lönnbrän-nare, på hvilka man skyllde den klena handeln.
"Skattebonden, som brände, borde mista sin skatterätt, hvilken
hvilken angifvaren finge köpa." E. såg häri ett medel att
få Konungen till en s t a fk a rla k u n g. Liljencrantz förenade
sig i Bränvinsfrågan med Scheffer, som plägade drifva L:s
projekter till verkställighet. Så öfverlade K. Maj:t och Sch.
om huru Liljestråle skulle tvingas alt taga afsked genom
att befallas resa till Gottland, med sina höga år på nacken,
hvarigenom en plats bereddes åt uuga Wachtmeister; huru
Riksrådet Beckfriis skulle flyttas till andra divisionen, om
han visade håg alt gräla i Plommeufeltska processen m. m."
Så, yttrar E—d, anläggas planer emot folk, hvilkas öde
man snarare med ett ord kunnat decidera.
Negocialions-och intrig-väsen är hos oss oundgänglig. Sedan satte sig
Sch. att klaga på Konungen hos Ehrensvärd, som fruktade
att Ulrik Sch. kunde bli missnöjd att vara den siste, som
finge veta Konungens nomination af E. till Minister i
Holland. "Min bror, sade ban, käuner Konungen så väl som
ni och jag. Hau är icke ovan vid sådane händelser. Han
vore lycklig om detta vore första gången, och om ban i sitt
embete ej hade större orsak till bekymmer och missuöje."
Derpå skref Carl Sch. en förmaning till folket i
Bränvinsfrågan, att köpa Kronans fiukel, hvilken, undertecknad med
Konungens namn, skulle uppläsas frän rikets predikstolar.
Och samme Sch. bade 17oC förklarat bränvin såsum
lands-förderfligt. Dä Rådet blef anklagadt 1779, derföre att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
