Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Scheffer, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 ScøEi’FEB, Carl Fredrik.
Adlerbeth. Man vfintade ock, enligt Ehrensvärd, att denne
embetsmän skalle få en till orden ytterst liberal
instruc-tion, men personligen strängt bero af de maktbafvande.
Den frågan förföll likväl. Så hade Konungen ock genom
Hof-Canccllcren Sparre förklarat, att ban yille låta den
of-fense falla, som ban trodde sig finna i v. Ilöpkeus yttrande,
då Tryckfrihetsfrågan var före, att hvad som nu gjordes,
kunde gjorts 1774 (då v. II. led sà mycket för det ban ej
var nog liberal), om blott H. Exc. tilläte Hof-Cancelleren
öfverstryka de raderna, der denna anmärkning gjordes emot
honom. Höpken lät öfvertala sig, efter det låg Konungen
så ömt pä hjertat och saken i alla fall var hvad den var.
Också vidgjordc Konungen intet, så länge ban var hemma.
Men då han rest till Tyskland, inkom Just.-Canc.
Wachtmeister med en skarp remarque mot Rådet, särdeles mot
Höpkens votum. v. H. teg härvid stilla och lät bela saken
läggas till Rådsprotokollet, görande sina commcntarier i sitt
cabinet t. Han försäkrade Ehrensvärd, att af alla
ledsamheter, som mött honom under de 35 år han varit Riksråd;
hade ingen så bedröfvat honom som denna och gifvit honom
så frätande sorg. "Jag hade, sade han, ej trott mig böra
på detta sätt handteras, men efterverlden skall bli en
oval-dig domare." Hof-Cancelleren Sparre fiek emellertid
uppbära verkan af Höpkens första förtrytelse. I slika
"konstigheter" såg man Scheffers elev, om ock man ej ansåg Sch.
vaRa<ia&]äggrøQB.<;> ■,! i .f ,f lahSiiAtß sod
Scheffers patriotism hade doek verkligen djupare rötter,
fin att den vissnade för en ljusstråle ur Haldins tidning*
Man ser alt det låg i hans natur att synas, men ock i hans
natur att vara patriot och nicnniskovän, om ock ett mindre
skarpt förstånd kunde t. ex. föra honom, att af lutter
patriotism vilja uppoffra folket för det rcgala bränneriet.
Re-den vid Serapb.-Ordens-capitlet i Maj 1780 föreslog han att
sätta våra hospitaler och lazaretter på samma fot som
Fi-nans-Minist. Neckers fru satt ett lazarett och hospital i Paris.
Han och ßeckfriis skulle utarbeta förslag. Och om
sommaren vid Medevi föreslog ban deu förnäma’
Brunns-socie-teten att sammanskjuta till ett lazarett derstädes. Som de
visste att Sch. kunde brefvcxla med bela Europa om deras
dygd, blefvo alla välgörande. Seraphimer-Riddarne styra
alltsedan våra hospitaler och lazaretter och ett försök till
reform häri möttes ej längesedan af ganska skarpa
riddar-ord, ställda till K. Maj:t, undertecknade till och med uf M.
Rosenblad. Scheffers anordning torde således ännu komma
att fortlefva. /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
