Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schnack, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S c n N a c x, Peter.
Peter Schnack föddes i Nyköping d. O Febr. 1652, blef
Drottn. Christinas Ilof-Controlleur 1655, Casseur 1654,
följande henne i deuua egenskap vid utresan frän Upsala till
Brabant, derifrån ban afskedad återvände och blef 1656
Cancellist i Bergs-Collegium, 1661 Advokatiiskal ibid. 1667
Sekreterare i Kammar-Liberiet, sem sedan blef kalladt
Kaui-mar-Archivum. 1668 Assessor i Kammar-Revisionen med
disposition af Stora Sjötullsmedlen i Sverige och Finland.
Directeur i samma Revision 1685. Hade mycket inflytande
i Reductionsfrågor och nyttjades af Regeringen som Actor
mot de till Sterbàrande af statens medel dömde
Aristokra-terne. Blef 1680 Kammar-Råd. Blind 1710 i Juni, men
likväl landshöfding på Gottland d. 30 Aug. s. 8. Afskedad
1711, men skulle dock med Landshöfdingenamn föra
direction i Kammar-Collegium. Död d. 13 Juli 1713. Berömd
som en af Carl XI:s skickligaste embetsmän. Gift med 1.
Christina Gestrinius, Prof. Gestrin!! dotter (Capit. J.
Lejonsvärds syster), 2. Anna von fVuüen, dotter af Hofmedicus
J. v. W., 3. Maria Leijel, Biskop P. Bångs enka. I
Adelsmatrikeln sä’ges han död utan manliga arfvingar, men ännu
1700 hade ban en son Le Baron de Schnack, som varenda
sonen, kom i Svenska Konungens tjenst vid 20 års ålder,
som det af hans bref kan dömmas väl underbyggd, lemnade
svensk tjenst som Capitaine och ingick i fransysk, då hau
168S antog katholska läran, ådragande sig dermed sin
Konungs och sin faders bat. Då ban ej hemvände, gjorde
fadren honom arflös. Han begärde att påfven ville i stället
bli hans far, men der fick han välsignelse, ej pengar.
Deltog som Kejscrl. Officer i belägringen af Belgrad 1605. Kom
åter till Paris. Comte D’Avaux sökte förgäfves beveka
fadren. Han blef nu favorit hos K. Ludvig XIV oeh kunde
skrifva till Grefve Fab. Wrede, Sveriges dåvar. utrikes
Minister, att ban i 8 månader varit Konungens skugga i
Versailles. Han begaf sig sedan till Spanien, fick en
gratifikation af Rey de las Indias och ett recommendationsbref till
vice Konungen i Catalocien. Gick öfver till Afrika, deltog
i Ceutas belägring, kom till Portugal, återvände till Paris,
fick 100 Louisdorer af K. Ludvig, besökte påfven åter, som
skref ett recommendationsbref till Kejsaren. Denne gjorde
honom till Colonel de brevet och Baron de 1’Empire.
Antogs till Marechal dc la Grande Ambassade à Constantinople,
för sin kännedom af nästan alla europeiska språk. Ett
re-gimente erböds af Konungen i Polen, men som svenska
Konungen förbjudit sina undersåtare att tjena K. August, an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
