Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwerin, Fredrik Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
1 Schwerin, Fredrik Bogislaus von. 150
detta klander, visande att den förres inväljande var cn ren
omöjlighet att genomdrifva, och att den sednare, i följd af
mötande svårigheter, frivilligt afsade sig platsen.
Den af Grefve S. så länge önskade, sä mödosamt
förberedda mynt-regleringen blef nu beslutad, men dermed var
det icke slut hvarken på besvär eller förargelser.
Hufvudsaken var nemligen afgjord, men icke sättet hur den skulle
verkställas. Silfver skulle köpas, mynt slås, formulär till
nya sedlar göras, reglementen föresläs m. m. och dervid
hade stiftaren alt kämpa mot olika meningar, tröghet och
långsambet. Ålderdom och aftagande helsa gjorde S:s lynne
ofördragsammare och retligare, utan att försvaga hans
själskrafter och spänstighet. Af förteckningen på hans skrifter
skall läsaren finna honoui verksam ända till sista
ögonblicket. Alla dessa ansträngningar, bekymmer och motsägelser
började nu synbart tära på hans krafter, så alt inan kan
säga, att realisationens stiftare köpte denna för
fäderneslandet lyckliga mynt förändring med uppoffringen af flera år
utaf sin lefnad. Han var nu förlorad för sina vänner: ban
talte icke mer om annat än silfver ocb banker, ocb läste
ingenting annat än om dessa ämnen, med undantag af Waller
Scotts romaner och Sjuåriga krigets historia.
Då 1854 års Ständer sammanträdde, togo sakerna en
vändning, som tycktes hota hela planen med fullkomlig
om-störtning. "Denna farhåga, Grefvens rättmätiga anspråk
uppå att höras med förtroende, uti en fråga som ban väckt
ocb genomfört, måhända också hoppet, att hans döende
stämma skulle röra inom en församling, der hon så ofta
hörts med välbehag, förmådde honom att, samlande sina
sista krafter, låta ännu en gång föra sig upp på Riddarhuset,
för att mana till sans, och beveka Ridderskapet ocb Adeln
till att lemna å sido theoriernas bivägar ocb framför allt
sträfva till uppnående af det så länge gemensamt sökta
målet, på den väg som kunde rakast leda dit. Delta besök
på Riddarhuset blef hans sista; detta tal blef hans
afskedstal." Ifrån den stunden aftogo den gamles krafter. Ju mer
döden nalkades, desto lugnare blef hans sinne. Döden, på
hvilken ban länge varit beredd, hade för honom ingenting
förskräckligt. "Han hade, i ordets egentliga bemärkelse,
slyrt om sitt hus, och intill de minsta omständigheter
förordnat, huru efter hans död skulle förhållas. Då ban mot
slutet icke mer kunde sjelf hålla länge ut med läsning, lät
ban sin omgifning läsa för sig, isynnerhet då ban somliga
stunder på natten icke kunde sofva. Han fann stort behag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
