- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 14. Scheffer-Skjöldebrand /
152

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwerin, Fredrik Bogislaus von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 schwerin, Fredrik Bogislaus von. 152

sidentcn Sylvander värderade ban dock mycket och berömde
haas detaille-kunskaper i financerna. Hans åsigter voro
alltid genialiska, men ej sällan ensidiga, hans blick ljus och
skarp, men stundom sned. Han talade med eld, med
strömmande fart, med lyckligt val af uttryck; kraft och
tankestyrka var hufvudegenskapen i hans tal som i hans skrifter,
men han skydde dock icke skämtet och inflätade då och då
en poetisk blomma eller en rhetorisk prydnad, när dessa
o-tvunget infunno sig, — men aldrig anställde han enkom,
såsom många andra talare, botaniska excursioner på
vältalighetens blomsterfält. När Svenska Ministern i London åren
1815 och 1818 hörde Schwerin, Anckarsvärd och Platen tala
på Riddarhuset, säges han hafva yttrat, att han aldrig hört
deras öfvermän hvarken i Britiska eller Franska Parlamentet.
Men Gr. S., denne talekonstens mästare, egde icke i det
enskilda lifvet Vart d’cconter; när han sjelf talat sig trött,
gick ban sin väg eller försjönk i egna betraktelser. Under
sin enslighet, i cn aflägsen landsort, voro sådana gäster,
för hvilka han kunde utgjuta sig, och af hvilka ban trodde
sig förstådd, hos honom högeligen välkomne. I hans eget
väsende, hos hans älskvärda familj, i hans bus fauns
ingenting stelt, intet tvång, ingen flärd, ingen lux: men bela
atmospheren andades dock en viss förnämhet, utan att man
knnde göra sig redo för hvaruti denna låg: lefnadsordningen
var ej annorlunda, än i ett annat välmående och bildadt
presthus: dock kände man, alt man lefde mindre i en
prestgård än på en grefvegård. Sådant var Schwerinska huset
under åren 1815 till vid pass 1822 då förf. af denna
artikel nästan hvarje sommar dit vallfärdade, och tillbragte der
dagar och veckor, hvilkas angenäma minnen hos honom
qvarlefva oförgätligt. Sedermera flyttade Grefven till Stockholm,
och förf. såg honom sedan sällan nog. och då endast
under korta besök. Men under nämnde tid kom Utg. af
Minerva i närmare bekantskap med honom och har tecknat de
nya förhållanden, hvaruti S. nu inträdde, och deras föga
gynnsamma inflytelse på hans helsa och lynne, på sätt vi
redan angifvit.

Grefve Schwerin efterlemnade i elt väl ordnadt oeh
temligen förmöget bo (ett arf från Pommern hade i de
sednare åren tillkommit) sin Huka † 1859 jemte följande barn:
Philip Bogislaus, Öfverste och Förste Major vid K. Svea
Lifgarde, R. S. O.; Fritz, sinneslö; Carl, Capitailie;
fFilliel-tnina, g. m. nuvar. Öfv.-Lieut. och Majoren vid Vestmanlands
reg:te AV V. Söderbjelm; Lovisa, g. m. Capitailie C. G.
Wig-ströui; EUonora, g. ni. Kammarb. Hallenborg i Skåne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/14/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free