Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönberg, Anders d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scnörsittne, Anders d. y.
107
"Huru", fortnr S. i sina anteckningar, "?on
öfverenskommelse mellan <ic betydande of båda partierna befordrade
omsider slut af den langa riksdagen, samt anledningen dertill,
hörer till den tidens i mänga delar aldrig kungjorda
anekdoter. — En nästan allmän önskan hos de tänkande var dä,
att man måtte i förtrolighet samråda, huru missbruk oeh
oordningar kunde förekommas och partier undanrödjas,
igenom betagande af tillfällen till ynnest eller förtryck. Ingen
vågade dä tänka annat, än att allt sådant skulle
sammanfogas med 1720 års Regeringsplan. Jag var icke den ende,
som i min valmening inbillade sig, alt detta skulle vara
möjligt." I följd häraf lade S. sig högsta vinning om att
till nästa riksdag undersöka de lämpligaste hotemedlen för
detta onda, och inlemnade äfven till 1705 års riksdag en
uppsats derom till Landtmarskalken. "Men ämnet var
kritiskt, och många missbruk angenäma för åtskilliga enskilda
intercssen." Likväl voro dessa steg ej utan all veikan,
e-medan alla rättsinniga redan då insågo, att partiernas
egen-nytla skulle upplösa samhället, om något medel deremot ej
kunde påfinnas. Att så var, synes af de ha n d 1 in gar, som
S. sedan vid 1700 års riksdag utgaf på trycket. Emellertid
hade S. funnit, alt det ej gick an att hälla sig fullkomligt
oberoende af particrne. "Jag följde väl då ocb vid de
följande riksdagar min grundsats att länka och tala efter
bästa vett och samvete, ulan afseende på parti-tänkesätten;
men med mera kännedom af den tidens riksdagar, fann jag
vid denna, när förföljelserna börjades emot de associerade
och emot flere medborgare, huru oundvikligt det var att
räknas till något af den tidens partier, när man ville göra
gagn. Ensam kunde man intet uträtta, och om mail äfven
inom eget parti ville motsäga något eller önskade se något
nyttigt för riket blifva förestäldt, var ingen annan väg, än
att först andraga det i ett parties enskilda öfverläggningar."
S. författade efter riksdagens slut en vidlöftig
afhandling om de medel, som kunde tjena till lagarnes jemnare
verkställighet, som det då kallades, bestående förnämligast
deri, att enskilda saker ej fingo dragas under riksdagarnas
afgörande, och alt de efter år 1720 tillkomna förklaringar
och tillägg till Regeringsformen skulle granskas och
reduceras. Detta förslag circulerade till flere; äfven
Norden-crantz gillade det, ehuru ban sedan skref en hel bok
der-inot. Det tycktes i allmänhet vinna bifall. "Men då jag i
följe med dåvarande Landshöfdingen Baron Carl Sparre, fore
riksdagen, enkom gjorde en resa till Stockholm att vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
