Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönberg, Anders d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
SenÖNBKnc, Anders J. y.
Dä Revolutionen i kast gjorde Anda på sä väl goda
som onda förslager, var S. bortrest att nyttja ltrunnseur.
Denna Revolution, hvilken af honom, liksom af nästan hela
nationen, mottogs med oblandad glädje, afskar hans, liksom
andra mäktigares, politiska bana; han fortfor dock att med
deltagande följa de allmänna angelägenheterna. Han
bivi-stade riksdagen 1778 och sökte uti Lag-Utskottet "med ett
votum utstaka skillnaden mellan Statsbrott och andra
Brottmål och bevisa, att de förra fordrade det mest noggranna
rättegångssätt, emedan en anklagad der hade bela
regeringens styrka emot sig." Från 1780 och 1789 årens
riksdagar hindrades ban af sin svaga helsa; vid 1792 års var han
för sista gången närvarande, och äfven en af de få, som till
de tryckta protokollerna yttrat sig. En mängd af skrifter
från 1809 års riksdag, äfven roed en eller annan skrifven
anmärkning, som funnos efter honom, visa att han äfven på
sin ålderdom ej underlät att följa Riksärendernas gång.
Såsom författare är S. egentligen bekant för de rättvist
berömda Historiska brefven om Svenska Regerinqssättet. Då
han utnämndes till Historiograph, uppdrogs honom af
Ständerna att skrifva Carl XI:s historia. Men detta arbete
stadnade vid forskningarne. Flera hithörande documenter har
S. låtit införa i Gjörwells och Loenhoms historiska
samlingar. "Men", yttrar ban sig, "alt många svårigheter skulle
möta att ännu i vår tid oväldigt kunna och att få afskildra
Carl XI:s tidehvarf, kunde jag då redan förstå och har
sedan nogsamt rönt det." Svårigheten minskades ej genom
Regeringssättets förändring. Ty om å ena sidan Carl XI ej
var rätt angenäm såsom Mössornas hjelte, så var det å den
andra svårt alt rätt skarpt visa skillnaden mellan den
förhatliga souveraineteten af år 1080 och 1772 års lyckliga
Re-gimentsform, särdeles så som denna föll sig i utöfningen. De
Historiska Brefven skrefvos först för att utgifvas straxt efter
Bevolutiouei), för att bevisa dennas nödvändighet. Detta
skedde dock ej, men Gustaf III öfvertalade S. att utvidga
detta arbete till Svensk historia med förnämligast afseende
på Bcgcringsformen. Vid utgifvandet 1777 utelemnadcs för-
gifvas. En af ilrm förtjenar dock nämnas, såsom den var en af de
bästa jag någonsin skrifvit. Det nr Tankar rid Rorgm. J. Sundblads
project till Instrnetion tör Justitie-Cancelleren etc. Den skriften
nedslog alldeles en af de grufveligaste föresatser i den lidén ntt
upprätta en partimakt, som skulle Tara independent af all lag, och der
var en dà för tiden dristig men hiskeligaste målning af partivälde»."
Ungefär detsamma läger han ock i sin lefverncsbeskrifning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
