- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 14. Scheffer-Skjöldebrand /
186

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sebaldt, Carl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

S r; ii a l d t , Carl Fredrik.

E. O. Cancellist, 1740 Copist, oeh 1756 Registratrator, då
han 1759 blef "Kongl. Sekreterare, förordnad att föra
protokollet i Rådkammaren" d. ä. Protokolls - Sekreterare. Han
hade, förrän denna befordran Vanns vid 40 års ålder, haft
"föreskrifter" om nådig bugkomst till befordringar af
Riksens Ständer^ eller af Bondeståndet, hvars Sekreterare ban
var 1747. Aren 1742, 1751 oeh 1750 var ban Sekreterare
i vigtiga Sländer-Deputationer. Häradshöfdingetitel hade han
vunnit 1747 och adjungerades "i vissa Concursmål" i Svea
Hofrätt 1759. Men när Mössorna kommo till mera
inflytande, gingo befordringarne raskare för S. Han blef 1700
Assessor i Svea Hofrätt, Hofrättsråd 1702, Embets- och
Byggnings-Borgniästare i Stockholm 1704, Talman för
Borgarståndet 1705, Förste Tullråd i Kongl. Maj:ls och Rikets
Tull-Direction s. å. Anmodades af Riksens Ständer att jemte
Gen.-Majoreu Frih. Rudbeck rådslagsvis utan stämma biträda
RancofuUmäktige. Är 1708 var S. en af Constitutionens
trognaste vänner. "Nationen, skrifver A. G. Silverstolpe,
såg vid 1705 års riksdag hans styrka. Den ådagalade sig
än vidare 1708, dä, under en häftig sinnenas brytning, ban
ensam inom Magistraten så der, som inför Rådet, förklarade
sig emot Collcgiernas beslut att vara overksamme, sedan
Konungen nedlaggt spiran." Han blef 1771 åter Talman för
Borgarståndet samt upphöjdes på Riksens Ständers föreskrift
till Just.-Cancellers värdighet och namn. Som Talman
talade han ej illa. Då han 1771 anförde Ståndet till
Enkedrottningen yttrar han: "En älskad Konung dör oförmodligt,
men döden öfverraskar honom icke. Han hade så lefvat, att
ban icke behöfde läng tid att dö. Han saknas, men han kan
icke sakna en krona, då ban eger en himmel."

"Tillåt Allernåd. Drottning, att Borgarståndet leder E.
K. Maj:ts tankar från Adolphs graf till Gustafs thron. ..."

Da K. Gustaf d. 28 Nov. 1771 höll det märkvärdiga
talet till Landtmarskalken och Talmannen i närvaro af fyra
Riksens Råd "rörande sin oro öfver den skiljaktighet, som
syntes mellan Riksstånden, hvilka utgöra tillsammans
Riksens Ständer och som ej kunde vara honom obekant, då den
i offentliga papper utkommit", erbjudande sig att söka
hämma dessa skiljaktighcr, så förklarade Sebaldt sig emot sin
Talmans ed och rikets fundamentala lagar ej kunna denna
K. Maj-.ts nådiga proposition i sitt Stånd anmäla, helst
ingen Kongl, föreställning kunde hos Riksstånden föredragas,
så framt den ej vore med Riksens Räds råde utfärdad och
af vederbörande behörigen contrasigncrad; komme då deuna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/14/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free