Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serenius, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 Serenius, Jakob.
och olikt för deras bedrifvande, beifrade mindre de fel som
begingos mot dess person, än mot dess embete och
tänkesätt, var orörlig för hat och förföljelse, obeveklig af smicker
och penningar, trogen undersåte, redlig medborgare,
rättvis och lätt förman, god make, öm fader, fri och ärlig med
livar man. De fel, man tillaggt honom, voro snarare tidens
än hans. Han har dock betalt dem med sina dygder och
blir i all efterverld ett mönster för värdige Biskopar." Han
var det för Wallqvist till dennes och Wexiö stifts gagn.
På ett annat ställe yttrar samme Wallqvist: Sådan var Bisk.
S. upphöjd öfver sitt tidehvarf och stor för de följande,
inom embetet kanske den förste på sin lid och nu
ihågkom-men af alla med vördnad, när man undantager några dess
vederdclomäu. (Eccl. Handl. s. 54). Gabr. Rosén, "hvilken
ban uppammat", enligt Ehrensvärd, kallar honom "en stor
man och ett vördnadsvärdt ljus i vår Svenska församling, ej
utan skuggor, men dessa af hans stora egenskaper
bortskymde. Om ban hade något förmycket befallande i sill
charakter, om ban stundom tycktes hålla något för starkt i
tömmarne, om han då och då nitälskade något för häftigt,
då ban hade eller trodde sig hafva rättvisan att fäkta för
mot egcnnytla och förtryck . . . om hans infall, hvaraf hans
snille var en snart sagdt oulöselig brunn, stundom hade för
mycket salt, så böra vi komma ihåg, att snilleelden, liksom
blixten, bar något så lifaktigt, hastigt och flygande uti sig,
som svårligen han hållas inom sina gräusor."
Prof på "saltet" har minnet bevarat. Nu har man
börjat hänga prester, sade en Rancoherre, den dag Commin. P.
Sellegren från Anaerstad hängdes för sedelförfalskning 1737.
Förlåt miq, svarade S., han hängdes ej som prest, utan som
en falsk Bancoherre. "Ers Maj:t åker som Jehu", yttrade
S. då Gustaf III engång skenat fram med nästan störtande
bondhästar till den station, der S. befanns bland dem som
skulle uppvakta. Huru åkte Jehu? frågade Konungen. "Det
säger ej jag utan Ilibeln." — Huru säger då Bibeln, att
Jehu åkte? sporde nu Konungen. "Der står, alt han åkte
som han varit rasande", genmälte den om bondens hästar
ömmande Biskopen. Stundom iick S. sjelf skarpa svar,
såsom af bodgossen, sedan Commerce-Rädet Björkman, som
svarat att i boden fanns allting, men när Biskopen då
begärde dynqgrepar, hastigt inföll: dylikt fins väl ej, men
fodral dertill, framlemnande s. k. prest handskar.
S. var bland Mössorna nästan hvad Palmstjerna var
bland Hattarne^ "en Brutus, som kunnat slagta sin son" af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
