Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Silfverstolpe, Axel Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silfverstolpe, Ax el Gabriel. 244
till detta samfund- Och då lian tillika genom sina i
Stock-hols-Postcn tid efter annan införda poemer väckt
allmänhetens. uppmärksamhet, ansågs det såsom en gärd af rättvisa,
då Svenska Akademien 1704 kallade honom till sin Ledamot.
Under dåvarande omständigheter var detta val tillika en
politisk opinions-yttring, som gjorde heder åt Akademiens
frimodighet. Vi gå nu att förklara det. Af naturen
begåfvad med en fast och manlig charakter, hade den unge
Vitterhetsälskaren i fädernehuset insupit kärlek till
fäderneslandet och dess sjelfständighet, och genom sina förnäma
slägtförbindelser pä mödernet, misstroende mot en ärelysten
Konung, som var ingenting mindre än grannlaga i vården af
jemnvigten mellan de begge statsmakterna. Med
regeringsförändringen 1772, som inträffade under S:s ungdom, lärer
dock hans slägt varit mera nöjd än missbelåten; men
annorlunda blef förhållandet, då Gustaf III genom Säkerhetsakten
ryckte till sig enväldet. S. hade nära slutit sig till trenne
af motståndets höfdingar, den mäktige Axel Fersen, till sin
chef, Riddarhus-Sekreteraren Bungencrona, vid hvars graf
han sedan höll Ioftal, samt till Lagman Spaldencreutz,
hvilka alla tre vid katastrophen blefvo arresterade, den
sistnämnde dock på sina rum. Detta öde undgick dock S.,
dels i följd af sin ännu underordnade role, dels i följd af
sitt lugna och trygga lynne, som höll honom tillbaka från
ytterligheter och alla förhastade utbrott af lidelser, ehuru
ban troligen icke var mindre fast och manligt stark
äta-mången af dem, som högljuddast läto sina ord ljuda i
stormarna. y* * asgiJisrl inr .ni )Ji<? Miwjtta alléen .<S. .Jul aafiu
Dessa hans sjelfständiga tänkesätt hindrade dock icke
Gustafs Enka, att 1792 kalla honom till sin Hofjunkare och
Handsekreterare. Men betydligt förändrad blef hans
ställning, om ej till Enkedrottningens hof åtminstone till
Styrelsen, då ban d. 4 Mars 179a hållit sitt Inträdestal i SV.
Akademien, och der med en frimodighet, ^om, ehuru
varsamt yttrad, den tiden offentligen var någonting alldeles
oerhördt, lofordade Axel Fersens beteende under riksdagen
1789. Erinrom oss, att man den tiden med samma ord —
opposition — betecknade tvenne olika, dier rättare:
alldeles motsatta ting. Till oppositionen under Gustaf III:s
sednare år, under Förmyndar-regeringen, och under Gustaf
IV Adolfs sista regeringsår slöt sig flertalet af landets
upp-lystaste och ädlaste män, nitälskande för fosterländsk frihet,
i ordets gamla, äkta mening, för allmän och enskild rätt,
för ljus och cultur — enligt tidens sätt att se — och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
