Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Silfverstolpe, Axel Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silfverstolpe, Ax el Gabriel.
247
fallne hofmännen ilen lediga Riddarhus-Sekreterare-sysskjn,
så att han derigenom kom i en oberoende ställning. Likväl
ansåg S. denna si osäker, att ban en tid trodde möjligt,
del han skulle nödgas söka sin bergning i ett främmande
land, hvadan ban med särdeles flit uppöfvade sig i franska
språket. När Konungen klef myndig, återställdes
Akademien och den fråntagna fullmakten blef S. återställd d. 12
Dec. 1790. Meu dervid stadnade det likväl: Gustaf Adolf
rättade ntfq, «ørättvisa,j som väckt scandal, men lät den
patriotiske Riddarhus-Sekreteraren och den titulerade
Hofmännen under hela siu regeringstid stå qvar på gin obemärkta
plats utan vidare utmärkelser och nådebevisningar.
Och detta af ett ganska naturligt skäl. Ehuru Gustaf
Adolf var afvogt sinnad mot den förra förmyndar-slyrelsen,
ehuru hans första regeringshandlingar voro rigtade emot dess
fordne chef och han upprättade mänga det fordna systemets
orättvisor, var han med Reuterholm fullkomligt ense i en
punkt, nemligen i vidhållandet af absolutismen och oviljan
mot dein, som stodo eller misstänktes stå densamma i
vägen. Nåden kunde alltså icke sträcka sig till S., som lugn,
men icke eftergifvande, aldrig smickrande, stod fast 1 sina
fordna täukesatt, och dessutom gjorde sig misshaglig genom
deltagande i Adlersparres Läsning i Blandade Ämnen, en
tidskrift., som, ehuru mestadels egnad åt stats-ekonomien
och moraliska ämnen, vanligen af en ganska allmän ock
o-skyldig syftning, likväl andades en hemlig opposition, och
således var illa anskrifven på högsta ort, men s& mycket
mer omfattad af ,de mest bildade och upplyste bland nationen,
ehuru dess flesta uppsatser uti inre värde föga (som vi tro)
böjde sig öfver medelmåttan. Den begynte -1797 och S. var
med redan fråu dess bötjau^ fortsättningen blef förbuden
J^Lsgniisalfl iigetJoai osd anbs» iis/Ik Bi rit jtB
När Nationen återtog sina rättigheter, började &s
e-gentliga deltagande i de allmänna ärenderna. Såsom
ledamot i Constitutions-Utskottet 1809 och 1810 hade ban sin
hand med i författandet af våra Grundlagar: åt hvilken sida,
Konungamakten eller Folkmakten, hans sympathier mest lågo,
känner icke allmänheten, ty meningsstriderna der, om de
o-lika principerna, hafva aldrig blifvit i Iryek meddelade,
hvilket måste beklagas. Såsom af biographipn vill synas, tyckas
S:s förtjenster hufvudsakligen bestått i stadgarnas bättre
uppställning och förtydligade uttryck. Föröfrigt utgaf han
den tiden en skrift i anledning af väckt fråga om de adliga
privilegiernas upphäfvande, hvartill han (i fall vi ej misstaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
