Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjögren, Håkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIS Sj5c«i», Hålan.
mit hvilka latinska ord och talesätt tillhörde ætas a ur ca.
Med stor omsorg utgaf han i Wexiö 1795 nya upplagan af
Lexicon Manuale Lntino-Svecanum et Sveca-Latinum
reco-gnitum atqne emendatius auctiusque denuo edltum, silbjuncto
indicé Focabularum usus rariöris. Deri va ta inpassades äfven
nu under sina stamord. Klassiska epitheter tillades oftare.
Upplysningar nr Roms antiquiteter blefvo ej fa. Bildliga
ttttMt^^ffirAetiiM..’^g*»-"9"»™ J?- ‡
As 1. sissis, is m. En sort penning (hvars värde
ned-slogs och blef slutligen ganska ringa); skålpund (om 12 nns
eller 24 lod); något helt mätt eller vigt af 12 delar:
As-sem dare (Qv.), porrigere (Sv.), ge allmosa: qm assis
fn-cere, rlngn akta, (Hor.). Assis ittriusque -partes sunt: Dennx
11 uns eller M/la af ett Ess. Dextans 1. decussis, 19 uns;
Dodrans 9; Bes, bessis 8; Septunx, 7; Setnissis, 6;
Qnin-cunx, 5; Triens, 4; Quadrans, 5; Sextans, 2; Uncia, 1;
Semiuticia V4 uns eller ett lod. Ex asse heres, arfvinge
till allt (Mt), perdere omnia ad assem (Hor.) Jugeri (CoL).
En förteckning pn Roms författare var tillaggd, der de voro
fördelade efter äldrarne. Ingen dristade använda andra ord,
än som funnos hos en guldålders författare, om ock
derigenom en aldrig så läng omskrifning blef nödvändig. 3:dje
Upplagan utkom i Sthm 1815.
Som Loctor var Sj. ej blott nitisk att undervisa
gymnasister.-’ Äfven från Akademien åtcrkommandè $v’M.
Candi-dater fingo af honom fri undervisning, ifrigaré erbjuden än
sökt. Wallquist omnämner denna Sjögrens oegennyttiga
nitälskan i Eecl. Han til), p. 96. Troligen inföll detta
undervisande sedan ban blifvit Theol. LeclbW" I.1" ’
I theologien kände Sjögren både de äldre och nyare
tyska theologernas meningar. Hans sympatlii för de nyare
doldes ej alltid, äfven för yngre och underordnade. För
prest- och pastorat-examina utgaf han sin Explicatio
Para-phrastico Exegetica L. L. S. S. Novi Foederis, Jönköp. 1802,
hvilken Prof. D:r Hylander i Lund stämplade som en
com-pilation hufvudsakligen af andelösa Neologer, och man
biföll, att vetenskapen derigenom ej knnde gagnas, men väl
kyrkan skadas. Bättre mottogs hans omarbetning af J.
Stre-lings Grammatica Latina, Vexiö 1796, ny upplaga
Carls-crona 1802, Örebro 1807, som utspriddes i en mängd
skolor och lästes utantill, lika bokstafsgrannt som catechésen i
Vexiö stifts skolor. Först efter Sj:ns döil blef den
förträngd. Lindfors sjelf yttrar i företalet till Zumpts
grammatik: Streling var en simpel samlare af reglor utan kritik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
