Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjöldebrand, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
Skjöldebrand, Erik. 322
tände af vittra arbeten, som trycktes vid hemkomsten; men
nu hade Svenska vitterheten hunnit en ny utveckling, den
sista i frihetstiden. Skj. mottogs som en uppvaknad sjusofvare,
och enligt vanan i de yittra guerillasfejderne angreps ej. blott
käns smak, hans snille, haas vers, utan ock hans person.
Han försvarade sig i samma tonart och bidrog dermed till
den nya litteraturens ökade ifver att utveckla sig.
H^nmarsköld tillerkänner honom ett brinnande nit för
Svenska skaldekonsten, erkänner att han grundligt kände
Franska litteraturen, att han ej var sämre än sina samtidige
bröder, ja H. kunde efter mognaste öfvervägande ej afgöra
i kvad mån Gustaviaden öfverträffas af Gyllenborgs
beprisade hjeltedikt: Tåget öfver Bält. De hufvudsakliga felen i
Skj:ds tragedier finnas, enligt H:d, i många andra som
skördade högljudda bifall och i Sk:ds esthetiska afhandlingar
meddelas anmärkningar, som H;d erkänner dittills hos oss
ohörda, men sanna, affattade i en ren och vårdad stil,
hvarföre H:d förundrar sig öfver, att Skj. utsågs af kritiken till
ett vredenes käril. I stridskrifterne finner H;d Skj:ds skäl
och grunder lika- vigtiga som hans granskares. — I detta
beröm för Skj. framsticker H:ds kända ställning till den s.
k. gamla skolan. Om man i "Vittra arbeten af Olof
Bergklint, Sthm 1837" läser hans Bref och Svar p. 161—183,
så (inner man, att d. v. Docenten i Vitterhetcn i Upsala stod
mer än ett deeennium framom Consul Bränder från Algicr
i vår vittra utveckling, således verkligen Vida närmare
den vi ega än i dag, än Branders längesedan
föråldrade språk. Men Skj. vann efter hemkomsten ej så ringa
genom sina trägna vittra studier, blott afbrutna af
vetenskapliga (t. ex. i botanik, numismatik*) m. m.). Hans
inträdestal i Vitt.-, Hist.- och Ant-Akad. 1797 rörande Ossian,
hvilken jemföres med de Skandinaviska Bardernas qväden,
är ett af de innehållsrikaste inträdestal, denna Akad:s
handlingar kan uppvisa. Skj. har äran att först ha bevisat, "att
Ossians sånger kunna vara ämnen för Iläfdaforskarens
uppmärksamhet", enligt Seereterarens yttrande i nämnde
Akademi. Skj. älskade musiken och satte psalmmelodier in i sin
köga ålderdom. Hans composition till Wallins psalm "f6r
älderstegne" JM 360 i vår psalmbok har ingått i vår
tho-ralbok. Hans sista vittra arbete är psalmen "för åldersteg-
*) I Xumismatiken var Skj. både samlare ocb författare. Se
Skrift er: hSr nedanför. . J)e äro förbi&edde & Hildebrands yärderika
upplysningar Hl! Sveriges Myntliistoria. Lund 1631. P> . , <
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
