- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 14. Scheffer-Skjöldebrand /
326

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjöldebrand, Anders Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skjöldebrand, Anders Fredrik. ’ 326

soupé och satte sig, men steg hastigt upp och ursäktade sig
derföre att han nu mindes, att Hertigen hade en officer Skj.
vid bordet, som ej hade tillräckliga anor för att Sta med
sin Konung. Hertiginnan, stött som värdinna, ser öfver
bordet och anmärker att Skj. ej fanns der, hvarpå Konungen
äter satte sig. Skj. hade anat intrigen och åt *> ett annat
rom. Slika fördomar verkade mer, än man i allmänhet
besinnar, på de friare statsformernas seger i lifvet.

Skj. nedflyttade tili Öst ergöthland, der han hade ett
litet boställe i en skog. Mera sann var aldrig
roman-åskådningens kärlekslif. Den 22-ärige fattige Lieutenanten högg
sjelf träden i skogen och hemforslade sjelf sin ved. Han*
unga hustru, nyss hofvets stjerna, lefde liksom ban i en
jemn exaltation af den ljufligaste kärlek. Arbetet inflätades
i musik, poesi oeh målning. (En anecdot från denna tid ses
härofv. VIII B. p. 46 och 47). Och Skj. älskade som en
African; der var en glödgad sol i hans bröst.

Emellertid föddes d. 11 Oct. 1780, på Slyfvinge i
Wist socken, sonen Carl Erie Skjöldebrand och makan
tillfrisknade alltmer. På 10:de dygnet efter födseln måste Skj.
på en tjenstförrättning, torpsyn eller dylikt. Med ens
känner ban, som om hjertat brustit. Han hull begge händerna
för bröstet och trodde sig ej kunna andas mer. Men
häpenbeten försvann och han förstod ej sjelf hvad han erfarit.
Han skyndade vid förrättningens slut hem till sin maka. Haa
var ej mer. Hon hade dött samma stund, som han tyckte
att hjertat brast i hans bröst. Denna ’’Platonska hemlighet"
qvarstod alltid för honom som en gåta. Beskow bar
beskrifvit hans sorg och Ling meddelat prof på poemet Natten,
som då föddes och snart "kringflög i lOOO-.lals afskrifter."
Den tidens största skalder skulle ej vanprydt sina samlingar
med denna dikt, enligt Beskow. Den har en inre. rörlighet,
ett skakande qval, en hemlig förtviflan, som få mäktat på
detta versslag uttala, euligt Ling. Hade Skj. förstått att
som Creutz sluta, då naturens sängar-ålder förruunit, ja,
aldrig skrifvit mer i bunden stil an denna elegi, så hade
han, enligt den store konstdomaren v. Beskow, räknats
"bland sin tids skalder af en högre ordning." Skj. sökte
nu sin tröst i musiken och hann till konstnärskap deri. En
anecdot om hans förmåga att hänföra Presid. Baron A. G.
Lejonhufvud är i dennes hiographi anförd. 1788 kallades
Skj. till Ledarn, af Mus. Akademien.

Skj. blef 1783 Ryttmästare och deltog som sådan 1788
i Skånska kustens försvar mot ett hotadt danskt anfall, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/14/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free