Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Skytte, Johan.
I hans till Gustaf Adolf ställda undcrvisningsskrift
varnas för flera slags rådgifvare: "för dem, på hvilka munnen
är tillfrusen; för dem, som säga ja, när deras herre säger
ja, och nej, när han säger nej; för ulländningar, de der
om landsens lägenhet intet veta; för andeliga, utom i de
saker, som röra deras stånd och yrke; och för dem, som
uppvakta i sängkammaren eller förmaket."
Efter hemkomsten adlades ban 1603 och upptog
namnet Skytte efter en utslocknad ätt, beslägtad med haas
möderne. Han blef tillika Sekreterare i Riks-Cancelliet. S- à.
hade han ett ömtåligt uppdrag, som visar honom djupt
invigd i Carls politik. Det var vid Götha Ständers
sammanträde i Galmar han nu skulle med vältalighetens och
statsklokhetens alla medel till försoning stämma hjertan, ännu
uppfyllda af fasa och sorg öfver medborgares gjutna blod,
med en makt, "tvetydig i sin rätt och grym i sin utöfning"
(Franzén). I en sädan tidpunkt och under det Carl, "ej
mindre försigtig, än tilltagsen, och liknande sin fader äfven
deri att visa sig nödvändig för riket, icke riket för sig",
ännu åt Sigismund eller hans son "ined den ena handen böd
kronan, som han höll fast med den andra", var det som S.
framkallades att rättfärdiga denne ränkfulle och blodtörstige
furstes åtgärder, hvilken för att samka sorl öfver sina
motståndare ej ens försmådde att uppoffra sin systers heder, hvars
kränkande han offentligen förebrådde Banér! I en sådan
skola bildades S. för offentliga värf. Med afseende derpå
mildras domen öfver hans egen tvetydiga charakter.
Sedan Gari iklädt sig äfven det yttre majestätet af
konungamakten, blef hans omsorg att hos Europas regenter,
främst de protestantiske, rättfärdiga sitt inkräktande af
thronen. Dynastiska planer måste understödjas af dynastisk
politik. Stadd i krig med Polen och Ryssland, hotades han
äfven af Danmark. Christian IV var Jakob I:s svåger. En
bemedling af England syntes derföre naturlig; och för att
motväga slägtförbindelsen emellan de tvenne hofven,
föreslog Carl ett giftermål mellan Gustnf Adolf och Prinsessan
Elisabeth. Nu behöfdes åter S:s smidiga medverkan. En
högtidlig beskickning skedde till England 1610 under Gust.
Stenbock. Jakob I, sjelf lärd författare, älskade den
romerska vältaligheten, och intogs genast af Sk., som för
honom i ett eiceroniskt tal utbredde sig öfver orsakerna till
Carls upphöjelse på Sigismunds fall.
Uedan såsom Hertig af Vestmanland hade Gustaf Adolf
1611 utnämnt S. till ståthållare öfver denna provins. SS-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
