Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Jakob - Skytte, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 , ’
Skytte, Bengt.
ad Dionyslum Voaslum ex Dorpado 1651. — Alia ad Gerhardum
Joh. Vnssium ex Lincopia 1640, tryckte tillsammans med Gerh.
Joh. Vossii Epistolis. Augsb. 1691. P. II.
(K 111 or: Stiernmans Bibi. SrioG. II. 545 och Höfd.-Minn». — Scheffer! Sv. Litt.
I. 140. - Mallars Huss. Gesch. IX. 161. — Napieraky. — Fryxell.)
- A - ö -
SKYTTE, BENGT.
Den föregåendes broder. Liksom syskonen erhöll han
den bästa handledning i studier genom sin fader. Begåfvad
med god fattningsgåfva, utmärkte han sig tidigt för
ovanliga kunskaper. Fryxell berättar (XI. 12) om Carl X:s
uppfostran, att denne furste undervisades enligt utlåtande af
Joh. Skytte, som tillstyrkte, att icke, enligt det dà
allmänna missbruket, i början besvära den späde lärjungen med
grammatiken och dess svårfattliga reglor, utan i stället låta
honom någon tid läsa latinska skribenter och först vid
mognare ålder och fattningsgåfva företaga grammatiken. Så
hade han, Joh. Skytte, lärt latinet så väl K. Gustaf Adolf,
som åt sina egna barn.
Redan vid femton år åtföljde S. en beskickning till
England och blef der, jemte brödren, slagen till riddare,
hvarvid den engelske monarchen yttrade: "af kärlek till
eder fader." Efter ytterligare studier och utrikes resor
befordrades han nittonårig till Kammarherre och sju år
derefter till Kammarråd. Genom lärdom, qvickhet och ett
smidigt uppförande var S. just skapad för Christinas hof, der
han gjorde stor lycka, sedan drottningen blifvit myndig.
Blef 1646 Landshöfding i Upsala; Landtmarskalk vid 1647
års riksdag; 1648 Riksråd. Samma år var han påtänkt till
Öfverståthållare, hvilket dock ej blef af. Mot slutet af
1648 till våren 1650 fick han vanligen leda
rådsöfverlägg-ningarne samt erhöll i Helsingland och på Munsön
betydliga förläningar.
Det vacklande i fadrens skaplynne och grundsatser
öfvergick hos sonen till länge doldt, men slutligen afslöjadt
vingleri. Än den trognaste slaf för Christinas en^åldsnycker,
än tasslande med rörelsepartiet, var han tillika en lismande
framtidsman hos Carl Gustaf: allt delta samtidigt, fram och
tillbaka, naturligtvis smygvägen. Christina, lika nyckfull i
sin gunst, som S. ombytlig i tjenstifver, kom snart i
misshållande till honom. Redan 1649 var dem emellan en
förklaring, hvarefter allt äter blef godt för den gängen, och
S. sändes att på Drottningens vägnar bevista en kunglig
döpelseact i Köpenhamn. Sednare på året visade ban åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
