Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G
S k t t t e, Bengt.
af andra helsas fur Riksråd; detta äfven i Paris. Följden
blef, att svenska regeringen formligen förböd honom nyttja
denna titel, och lät genom sina sändebud vid de främmande
hofven tillkännagifva, att S. numera icke innehade svenska
rådsvärdigheten. Efter dessa motgångar i Sverige och i
Frankrike, vände sig S. till Tyskland, till Churfursten
Fredrik Wilhelm af Brandenburg. För denne framdrog ban sitt
gamla förslag, om anläggandet af en Sophopolis, en de
visas stad. Han berättade, huru en mängd lärda och
snillrika personer i Holland, England och Frankrike skulle hafva
för S. beklagat sig öfver det tanketvång, som i mer eller
mindre hänseende hindrade deras forskningar. Han föreslog
Churfursten, alt för dylika personer af alla folk och af alla
bekännelser öppna en gemensam boningsort, der de på
Churfurslens bekostnad och under hans styrelse, dock
skyddade af egna privilegier och fullkomlig samvetsfrihet, skulle
bo och arbeta tillsammans. Derifrån, mente S., skulle ett
nytt ljus utbreda sig öfver verlden. Brandenburg under
Fredrik Wilhelm skulle blifva ett Grekland under Perikles,
ett Egypten under Ptolemeerna. Äran deraf skulle bilda
den herrligaste glans kring den store Churfurstens namn o.
s. v. Äfven lät S. förstå, att så måBga lärda tillhopa skulle
genom alkemiens tillhjelp snart upptäcka konsten att göra
guld. Fredrik Wilhelm, ehuru varnad, nappade på kroken.
Hela tiden bortåt, underhöll ban S. på sin bekostnad. För
det tillämnade, allmänna folkuniversitetet valdes Ziesar, och
och sedermera Tangermiinde, der en hop gamla byggnader
funnos att begagna. Till dessas förbättrande anslogos 15,000
Rdr, och förslaget var så nära sin verkställighet, att
ritningen till den nya Akademiens sigill redan var färdig.
Lyckan tycktes sålunda åter gynna S., och han hoppades att
blifva högsta styresman eller åtminstone med-direktör öfver
det nya folkuniversitetet. Men vid närmare öfvervägande
uppstodo allehanda betänkligheter. Från Sverige ankomna
underrättelser om S. voro icke gynnande. Churfurstens
uppmärksamhet började också ryckas till de vigliga europeiska
underhandlingar, som föregingo trippel-alliansen.
Rådgif-varne tillstyrkte att för det nya universitetet icke göra
några omkostnader, innan man visste, huruvida de lärda
verkligen ville begagna anbudet. S. talade mot sådana
försig-tigtighetsmått häftigt, men fåfängt. Churfursten beslöt att
känna sig före genom en utfärdad inbjudning. Den var
lofvande, lockande, lysande; men ingen af de snillen, som S.
omtalat, anmälde sig. Saken förföll och S. affärdades med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
