Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sondén, Per Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sondén, Per Adolf. 58
som hans samlingar förkommit. Tvenne år fore sin död
reste han till Upsala och uppgjorde med undertecknad planen
till detta Biographiska Lexicon, hvaruti han sedan ända till
sin död förblef en flitig medarbetare. Undertiden hade han
uppgjort utkast till lefnadsbaskrifningar öfver nästan alla
svenska författare, hela alphabetet igenom, — således öfver
ett långt betydligare antal författare, än som enligt plaDen
för detta Lexicon här kan upptagas. Dessa materialier till
en fullständig svensk Litteraturhistoria blefvo af
undertecknad af sterbhuset inköpte och förtjena att i offentligt
bibliothek förvaras.
På sin svärfaders, den hederlige Boktryèkar
Nordströms, uppmaning utgaf han äfven en omarbetning af den
bekanta Glosboken, hvilken bok i den nyare pädagogiken
blifvit försmådd, men dock torde medföra sin goda nytta.
Äfven utarbetade ban svenska anmärkningar till åtskilliga
latinska auctorcr, bland hvilka isynnerhet hans Virgilius ännu
lärer flitigt brukas af skolungdomen. Troligen skördade
hans svärfader, som förlade dem, deraf god vinst, men huru
stor nytta mågen hade af sitt arbete, veta vi icke. Latinet
var dock icke hans hufvudsak; men begagnande de bästa
subsidier gjorde han, såsom vi tro, dessa auctorer ganska
brukbara för sitt ändamål.
I den theologiska tidskriften Theophrosyne utgaf han
ock lefnadsbeskrifningar öfver bröderne Olaus och
Laurentius Petri, samt deltog i Stockholms Kyrkotidning. Ännu
vigtigare för kyrkan är hans öfversättning af Luthers skrifter
i urval, af Theremins predikningar, samt af Klockljuden af
Strauss. Sina egua predikningar utarbetade han med
sorgfällighet, men egde icke de utförsgåfvor, som hänföra.
Allt detta kunde icke åstadkommas utan en outtröttlig
flit och otrolig verksamhet. Likväl älskade S.
sällskapslifvet i goda vänners förtroliga krets, hörde gerna infall
och skäiut, samt skämtade sjelf gerna: hans eget skämt var
af det godhjertade, trygga, torr-roliga slaget. Efter hans
flyttning till hufvudstaden umgicks ban mest med
Hammarsköld, Liwijn, Hedborn, Dahlgren, A. A. Afzelius. Sjelf
var ban vänfast och föröfrigt en af de hederligaste män man
någonsin kunde känna: tillika ej mindre anspråklös var ban
af alla både älskad och värderad, af ingen afundad. Hans
utnämnande till Sekreterare i Presteståndet framför en äldre
och jem||förelsevis högt betitlad inedsökande var ett
särdeles prof på hans embctshrödcrs aktning, hvilket dock icke
förvånade någon annan än honom sjelf. Så mycket underli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
