Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - c. 5. Carl Sparres gren - 23. Sparre, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sp a k k £ ) Carl.
117
ligt för efterträdarne vid många anställda jeuinförelser. Han
satte furst embetet "i system", höll elt tal oin politie i Ii.
Vet. Akad., der han planlade de nya pligterna, höll sig 1778
på befallning af Honungen från allt inverkande på
ril.sdags-iuanna valen, "sedan nu friheten blifvit återställd"
(Port-feuille af Crusenstolpe I. 150), förenade allas tankar och
sinnen rörande Boursebyggnad, som ända dittills ej kunnat
uppföras under en strid mellan Magistrat och Borgerskap,
hvilken Sp. först mäklade bilägga; anskaffade nu Arbetshus
i Stockholm, liksom förut ett i Gefle, fick bär en bro
an-laggd från Riddarhustorget till Riddarholmen 1784, "till
åminnelse al’ glädjen öfver Konungens återvuuna helsa", nya
gator anlades, Norrbro påbörjades, efter vattenfloden 1780,
södra delen af Blasieholmen förvandlades från en
otillgänglig plats till en god hamn. Packhus och Slaktarhus
fullbordades, Jernvägen utvidgades, Brunkebergs sandbacke
började sä bortföras, att nya buningsställen bereddes. Under
Sparres styrelse byggdes nuv. Prius Carls palats. Han
började först i större scala låta utplantera bariihusbarnen på
Jandet, i stället för alt caserncra dem. Vid Danviken
uppstod elt nytt Ilospilal, med hvilket det gamla ej kunde
jemnföras. Den namnkunnige menniskovännen Howard fann
fängelserna i Stockholm under Sparies tid bättre inrättade än
i de fleste andra länder. I allmänhet måste erkännas, att
det var under Sparres Ofversiålhàllarskap, som Stockholms
stad, att tala med Tegnér, som en Tidens Olin hylle om
skinn, tog en physionomi, passande 18:de seklet och
utgick ur det 17:de århundradet.
Belöningar uteblefvo ej, af den idealiska arl, hvarmed man
då fann sig mest belåten.’ Sp. blef 1774 C. S. O. m. St. K.
och d. 11 Dec. 1773 RiksRåd, dermed han fortfor tills
Rådkammaren upphäfdes 1780, egande C. Sparre särskildt
uppdrag att företräda en Krigs-minislers kall, anförtrodd
den vidsträckta vården öfver försvarsverkets förbättring med
verkställande myndighet i åtskilliga delar. Nu bidrog han
att rikets fästningar, förråder och tyghus vunno styrka
och tillväxt. Ett Fält-coinmissariat inrältades.
Vargerings-corpserne i Finland räkna frän denna tid sitt ursprung. (Jan
lär infört Passcvolance frågan både i Rådkammaren och på
riksdagarne. Men han var också Sjöminister, åtminstone kan
iian ur flera synpunkler så anses. Hau har hedern af att
mycket ha medverkat till segeru åt Etirensvärds lifsuppgift:
Skärgårdsflottan. Och Örlogsflollans angelägenheter måste
ock åt Sparre till en vigtig del anförtros. Hau lui ordnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
