Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sprengtporten, Jakob Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SriiENOTPOHTEH, Jakob Magnus.
185
källares sida. Desse leddes af RiksR. Esbj. Reuterholm. För
stolt att falla Mössorna till fota för att conservera sig för
en process, som kunnat bli kinkig, såg Spr. följaktligen ingen
annan utväg att sauvera sig, än en revolution. Detta är
hans egna ärliga bekännelse. Men till hans heder bör
dervid cj förglömmas, att ban mer än den äldre brodern och
Toll samt de öfrige revolutionsmakarne tänkte på det som
blifva skulle då Fredrikshalls-constitutionen afdankades. "Jag
hade gerna sett, skrifver Spr., att Konungen velat antaga
det Engelska regeringssättet, medelst inrättning af andra
parlamenter (kamrar), nemligen vissa fullmäktige af hvarje
bänk hos adeln jemte biskoparne i det ena, samt borgares
och bönders fullmäktige i det andra. Men Konungen
trodde, att detta, såsom alldeles nytt, skulle blifva mindre
behagligt och att Gustaf Adolfs regeringsform skulle falla mer
i smaken." Spr. ansåg sig ej böra envisas, märkte väl att
Konungen i det projcct ban i Juni 1772 vid Loka
utarbetade, biträdd af C. Scheffer, skansat väl för sig, men var
nöjd, då folket hade sjelf beskattningsrätten och Konungen
cj egde illudera detta privilegium genom rätt att börja krig,
anseende mycket vunnet då det vidunderliga närvarande
regeringssättet försvunnit. Första tanken hos Spr. var att som
i Rom få Konungen utnämnd till Dictator på 12 är,
derefter man med lugnade sinnen kunde åter börja att
bearbeta statens författning. Detta förslag behagade Vergennes,
hvars råd Konungen sökte, mer än förslaget om ett
närmande till Engelska författningen. Han ansåg nemligen att
svenska presterskapet, såsom vanligen utgånget ur och med
sina barn återgående i folkets sköte, hade djupare
försänkningar hos folket, än hos adeln ocb att biskoparne
derigenom i sjelfva verket ej representerade menige Glereciet,
således ej heller med sina vota, så conformerade med adeln
de kunde beräknas bli, kunde betyda det som de engelska
prclaterne, ofta till födseln förbundne med Päriet, betyda i
England.
Då Konungen under Påsken 1772 var på Ekolsund,
skref Spr. flitigt till honom. Brefven förvarades bland
Gustavianska papperen. Troligen rapporteras der om eldar,
hvilkas påtändande ej varit främmaude för baronen. Nu
kastades der eld och lågor inom det ena ståndet mot det
andra. Hos borgrarne föreslog man indragning af biskoparne,
liksom af vissa regimenter, præsidenter i Collegierne o. s. v.
Ofrälsestånden sades vilja sätta tre ofrälse militärer på ett
Rådsförslag. Allt dylikt verkade. Vid denna tid kom Toll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
