Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stedingk, Curt Bogislaus Ludvig Christopher von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Stedingk, Curt Bogislaus Ludvig Christopher von.
ej sitta i föräldrarnas närvaro, icke ens vid middagsbordet,
aldrig smaka vin eller kaffe. Undervisningen bestod
hufvudsakligen i cateches och latin jemte fransyska; om lördagarne
verkställdes regelbunden afbasning, i fall vecko-journalen
innehöll ringaste anledning dertill. Denna uppfostran var
just icke den bästa; likväl blef Curt Fältmarskalk och Victor
Stor-Amiral.
Vid utbrottet af kriget mellan Sverige och Preussen,
infann sig fadern, efter befallning, i svenska
högqvarteret-Fredrik den store tillskref honom ett bref, deruti ban
yttrade, att ban, öfverfallen från alla sidor, behöfde samla
alla gamla vänner omkriug sig och slutade med att bedja
baronen gå i preussisk tjenst; men denne förklarade, i ett
Lofligt bref, sin ledsnad öfver, att, såsom svensk undersåte,
icke kunna följa sitt hjertas böjelse. När Preussarne sedan
öfversvämmade nästan bela svenska Pommern, flydde familjen
till Stralsund och de begge sönerne skickades till Wolgast;
— men sedan £enden också satt sig i besittning af
sistnämnda stad, efterskickades gossarne; preussiska
befälhafvaren utfor då med hetta emot familjen, yttrande bland
annat, att fadern förtjente straffas som landsförrädare; den
äldre, då tio år, blef nu, långt ifrån att förskräckas,
tvert-om så ond, att han häftigt i sitt barnsliga vredesmod bröt
ut i välförtjent förebråelser emot den oridderlige officeraren.
Den store Fredrik behandlade svenska Pommern som en
barbar: om somrarne sküflades det öppna landet, hvarvid ej
heller någon försköning visades de gods, som tillhörde
Fältmarskalken Schwerins måg. Om vintrarne bloquerade man
Stralsund; baron Curt, hvilken såsom Fänrik ingått vid
Kronprinsens (sedermera Konungens eget) värfvade regimente
redan före sitt trettonde år, medan ban hade möda nog att
bära fanan, hade således godt tillfälle, att tidigt vänja sig
vid att höra kulor hvina omkring sig.
Efter krigets slut begaf ban sig till Stockholm, för att
i sin faders namn begära någon ersättning för den skada
godsen lidit under kriget. Denna önskan vanns väl icke,
så mycket än hans fars synnerlige vän, RiksR. och
Överståthållaren Carl Sparre, arbetade derföre, hvilken föröfrigt
emottog ynglingen i sitt hus och visade honom all slags
godhet. Samma välvilja rönte han ock af Fersiska och
Piperska familjerna, af hvilka flere på fadrens slott under
kriget njutit gästfrihet och höflighet. Äfven infördes ban i
hofvet och deltog i den med bouom jemnårige Kronprinsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
