Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stedingk, Curt Bogislaus Ludvig Christopher von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Stedingk, Curt Bogislaus Ludvig Christopher von.
klättra upp; jag bad derföre den soldat, som följde mig,
hjelpa mig och erböd honom min beurse. Nej, svarade han,
jag vill klifva opp först sjelf, och se’n skall jag hjelpa er.
Ett ögonblick derefter ble* San nedskjuten, och hans kropp
tjente mig till trappsteg. En knapp timma derefter var bela
berget eröfradt: soldaten plundrade, men jag var lycklig nog
att rädda lifvet pS tvenne engelska officerare, som man ville
nedsticka." Bytet var ofantligt, och hjeltedaten åtföljdes af
en samtida sjöseger.
D’Estaing seglade derefter i Oct. 1772 till de Förenta
Staterna, och gick att storma fästningen Savannah i
Georgien. Engelsmännen voro rådande hardt nära öfver hela
södern: Amerikanarne förde kriget lamt, deras troppar (säger
St. i ett bref till sin Konung) bestodo mestadels i desertörer
och lösdrifvare utaf alla nationer: man förvånade sig öfver
att de ypperliga engelska tropparne, som blott saknade
dugliga anförare, ej längesedan eröfrat bela Amerika. St.
af-styrkte nyssnämnde storm, såsom omöjlig, men blef ej hörd:
det lyckades honom att i spetsen för 900 kärntroppar
plantera amerikanska fanan på den sista skansvallen; men i
nästa ögonblick blef han tillbakaträngd, lindrigt sårad och
förlorade nära hälften af sin colonn. Samma utgång fick det
öfriga anfallet.
Ej långt derefter återseglade man till Frankrike, der
allmänheten tyckte att expeditionen ingenting uträttat. Men St.
fortfor dock att åtnjuta den kongl, familjens nåd, fick deltaga
i Drottningens petits soupers, hvilken ära dittills ej under denna
regering vederfarits någon främling. Om Marie Antoinette talar
han med högsta förtjusning. Om Konungen skref han i Febr.
1780: "Le roi a le désir le pius vif et le pius constant de
rendre son peuple heureux; il est instruit, appliqué, et dans
son interieur il est gai, parlant, et tout ce qu’il dit, pörte
1’empreinte de la bonté et de la justesse." En dag yttrade
Konungen till honom i Versailles: "il fait bien chaud
au-jourd’bui, mais pas autant qu’à la Grenade." Han fick
l’or-dre du mérite (motsvarande den bel. Ludvigs-orden, som ej
gafs åt protestanter), en lifstids-pension å GOOO livrés samt
öfverste-fullmakt, hvilket sista dock hållit hårdt, fastän
Drottningen laggt sig ut för saken, och engång sagt honom,
att hon ej kunde fä ministern att ta raison. Samtidigt
befordrades ban i Sverige till General-Adjutant af flygeln och
fick Svärds-orden. Sedermera delade St. sin tid mellan sitt
regimente och hofvets nöjen. Han var der närvarande, då
Dauphin föddes, och vittne till hofmannens glädje och fjäsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
