Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Stenbock, Gustaf Eriksson - 11. Stenbock, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenbock, Fredrik. 27ö
G. SK dog d. 10 Juni 1629, berömd som en redlig
och rättskaffens man. Gift med Beata Margar. Eriksdotter
Brahe, hvars nior var furstinna tiil Braunscliweig-Lüneburg.
Barn: 1. Fredrik (se JU II). 2. Christina Catharina, g. m.
Drolzen Gr. P. Brahe; hon dog i Aho 1050. 3. Erik (M
15). 4. Margaretha, död 1653. 5. Magdalena, g. m.
Riks-Skattmäst. Seved Bååt. 6. Gustaf Otto (se M 14). 7.
Brigitta, död ogift. Dessa barn intogos alla på den äldste
sonens grefve-nummer 1651.
(Källor: Widekindis Rjska Krigshistoria. — Hallenbergs Gustaf II Adolfs Hilt.
— Gezelii Biogr. Lax. — Archiverna pà Löberöd och Thorsjö.)
11. STENBOCK, FBEDRIK.
Denne käcke anföraren för Smålands ryttare under K.
Gustaf II Adolfs segertåg var född d. 22 Mars 1607, son
af Jtø 10. Redan som yngling blef han Kammarherre hos
K. Gustaf Adolf, tjente upp sig i polska, preussiska och
tyska krigen till Öfvers te för Smålands cavalleri, det han
blef efter P. Rrahe 1651. Världshistorien känner, att det
var sedan Stenbocks djupa sår kastade honom till marken,
som K- Gustaf II Adolf 1052 vid Lutzen såg sig föranlåten
att sätta sig i spetsen för Småländningarne, på det att dc
ej vid upptäckten att Chefen ej längre anförde dem, måtte
förlora modet och genom sitt tillliakavikande möjligen vålla
segrens förlust. Ur denna synpunkt allena kan det
rättfärdigas, att en person, af hvars lif Europas öde uppenbart
berodde, iklädde sig ryttarens skepelse och sökte utföra
hvad en hvar stark ryttarearm kunde åstadkomma, eller att
nedsabla några individer i den fiendtliga hären.
Konungen stupade under detta ryltare-vicariat, på hvars
mindre lyckliga utförande Europas framtid i så vigtig grad
berodde; men Fr. Stenbock kunde räddas, ehuru han fanns
ligga på fältet i sitt blod. Hans sär voro dock så djupa
ocli svåra, att han nödgades taga afsketl från krigstjensten.
Han insattes som Assessor i Götha Hofrätt och gifte sig
1654. Men fullt tillfrisknad och läkt, återvände han till
krigstjensten såsom Öfverste vid Adelsfanan, hvilken han,
enligt Boeclerus (Ilist. ltd Ii Danici) tappert anförde mot de
Danske 1644. Riksråd 1648 och tillika President i Götha
Hofrätt samt 1650 Lagman öfver Tio härader. Den 17
Mars 1640 skref Fr. St. tiil en af sina bröder, huru han
nyss skrifvit till Pfalzgrefven om de gamle tjenare i sal.
Konungens tid, ibland hvilka ban (Fr. St.) borde blifva i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
