Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Stenbock, Gustaf Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenbock, Gustaf Otto. 29 K
bro. Fryxell yttrar: "under danska kriget 1644 stod St. i
spetsen för Vermlands försvar ocb det blef försvaradt";
erkännande att han hela tiden i Tyskland utmärkt sig för
duglighet och mod samt skurit äfven enskilda lagrar t. ex. i
slagen vid Wittstock, Zobtenberg och Leipzig, liksom vid
belagringarne af Glogau och Olmütz. Vid ankomsten till
Stockholm höll ban bröllopp med Brita Horn, dotter af
Claes Christersson af Åminne, d. 20 Aug. s. à. Afgick till
Tyskland såsom utnämnd till Öfvercommendant i Westpbalen,
der ban förde befälet till 1647, då han d. 15 Januari blef
General vid Infanteriet. Det 50-åra krigets sista uppdrag
utförde St., det nemligen att indrifva de "Satisfactionspengar",
somliga orter, t. ex. stiftet Lültick, ej ville utbetala. Dessa
utdelades sedan bland det högre befälet. Huru återbärande
långt derefter ifrågasattes, ha vi sett i J. G. Stenbocks
bio-graphi. I Stcnbockska archivet har man en ansenlig
samling af bref frän Carl Gustaf af 1049, som äro af stor vigt
för tidens chrönika. Dessa bref börjas vanligen: Besonders
welirter Freund t och slutas: seiner freund twillig er und
beständig er Freundt. I Apr. — Aug. var pfaltzgrefven i
Nurnberg och General G. O. St. vistades derunder i Minden som
Gouverneur i Westphalen. Rj sällan skrifves den ena
dagen efter den andra. Här gäller "die Administration der
Oe-conomie und Jurisdiclion" såsom afbrott "in militaribus."
Man finner att svenska krigarne ej voro mindre sorgfälliga
der det gällde "paria tueri", än der frågan var om "parere."
Slutligen återkom Baron St. och intogs som Grefve jemte
sin broder Erik d. 27 Mars 1651 på äldste brödren Fredriks
nummer, hvilken förklarats som Grefve d. 26 Mars s. å.
RiksR. d. 10 Apr. s. å. Gouverneur i Kiga d. 31 Maj 1652.
KrigsR. d. 18 Jan. 1653. Lagman öfver Ingermanland d. 4
Juni s. å. Enkling s. å.
Carl Gustaf mottog svenska spiran och krigets åskmoln
sammandrogo sig åter. I hertigdömet Brebmen utbröto först
oroligheter, dem St. sändes alt lugna. Detta skedde med
vapnens makt 1654. St. belöntes genom upphöjelse till ett
riksemhete, såsom utnämnd till Riksfygmästare d. 14 April
1655. Följde så sin Konung till Polen, lemnad vid
Warschau, då Carl Gustaf gick Krakau, och slog Masurerne,
15,000 man, d. 20 Sept. med en till antalet underlägsen
armée, som slagit bro och gått öfver Bugslrönuuen till
fienden i dess åsyn. Genom denna tappra handliug vann ban
stort anseende hos K. Carl Gustaf. Då han lade orter under
Bioen. lEx. XV. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
