Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Stenbock, Gustaf Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenbock, Gustaf Otto.
29 K
I Oct. 1676 begaf sig St. till K. Maj:t, gom då var i
Lund, begärande att bli använd i ett element, der ban var
van att verka för fäderneslandets försvar. Han fick då ett
fullkomligt commando öfver alla svenska troppar i
Vestergötland, Vermland, Dal ocb Bohuslän, hvarpå ban begaf sig
till Götheborg, "continuerande mot fienden i tre
mödosamma campagner." 1677 anförtroddes honom Directionen af
Defcnsionsverket emot Norge; kallad Directeur öfver
defen-sionsverket i Vestergötland, Vermland, Dal och Bohuslän,
derunder han gaf märkliga prof af mod och vaksamhet. Man
bar i synnerhet ihågkommit, huru då Gyllenlöw gjorde
försök att bemäktiga sig Hisingen, ban blef tappert afslagen af
St., som i rättan tid ditskaffat kanoner o. m. s. Berättelsen
derom är särskildt tryckt på två ark in 4:o.
’"Den namnkunniga" belägringen för Bohus 1677
återupprättade Stenbocks anseende. Den berättas på följande
sätt af Isogæus (hvilken Berch vanligen omskrifver på nyare
svenska, hvarefter Gezelius sammandrager Berch): "Hans
Salige Excell. . .. resolverade att attaquera fienden och
o-akladt sjelfva bron theröfver arméen skulle passera stora
ælfvcn nedanför Götheborg för materialiernes mangel skull
intet hinte öfver, continuerade han dock thenne glorieuse
entrcprisen och lät hela arméen på båtar och pråmar
transportera in på Hisingen sandandes allt fartyget ifrån sig
tillbaka på thet at fienden så mycket mera skulle blifva
per-svaderat om thenne S. herres tappre resolution, att antingen
erhålla segrea eller ock uppoffra dess lif för Konungens
god, men så excessif hård, så att om Sn alla sjömän i verlden då
hade varit der, hade de icke kunnat komma till segels, icke heller
hade de det begärt att göra. . . . Det ville blifva en Amiral allt för
svårt att cavera för skada som hända kan vid ohörliga stora
stormväder." Mot 28:te anmärkningen: "Är det jag med hela
Amiralitetet beklagat hafva och lära beklaga att det intet har gullit, förty
efter ingen sjöman eller soldat uti rätten suttit hafva, öfvergår mig
det som nu sker." 31. Amiralen hade gifvit skeppen ordre att gå,
ehuru de ej ansågo sig kunna. Aldrig hade hörts, att Chefen i slikt
fall straffats. Man klandrade att Amiralen ej förut exercerat det
folk, som genom utskrifningar bragtes till honom kort före
utgåendet. Man ser att det uppsökts likt och olikt för att "komma åt"
Chefen. Här, som vid Ratan, finner man snart att felet ligger
mindre hos Chefen, än hos den som valt honom. Bättre hade visst varit
att 1G76 bryta rangordningen, än att uppdraga flottans anförande
åt en, som ban sjelf kallar sig, i fäderneslandets tjenst sönderbråkad
och förlamad gubbe. Ilans Wachtmeister hade nu varit tjenligare än
både RiksR. Stenbock och RiksR. Creutz. Men rangen! Här
ligger en Sveriges arfsynd som blindskär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
