Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Stenbock, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Stenhögk, Magnus.
vår kyrkopsalm: Mia sjal och sinne! låt Gud råda. Sök
alltid behålla en nådig Gud. . . ."
Vi kunna ej tvifla, att hans andliga ljus förskingrade,
innan han slocknade i döden, hans hårdt profvade själs
mörka misstankar och lidelser, så att ban dog försonad med
både Guds styrelse och sina medmenniskor. Den 23 Fehr.
1717 upphörde Magnus Stenbock att lida. Hans stoft hvilar
i Upsala Domkyrka jemte hans makas Eva Magdal.
Bengts-dotter Oxenstjernas. Hon följde honom snart i döden,
krossad och förgråten. Enligt Enbergs Äreminne öfver M.
Stenbock, belönt i Sv. Akad., dog hon 1722, hvarefter
begges lik flyttades från Sockenkyrkan vid Vapnö till Upsala
Calhedral.
Måns Stenbock är ett allmänt folkminne i Sverige,
särdeles i Småland och de trakter af Skåne, der folkminnen
finnas. Sällan talar man om en anekdot för en bonde om
Stenbock, utan att fä två igen. Och alla gå ut på att visa
St. på en berömlig sida. Aldrig inblandar sig i dessa
miu-nen något, som skulle kunua visa att han också bland
folket haft sina vedersakare, ej heller något, som antyder att
han ansetts hafva haft andra ovänner än rikets utvärtes
fiender. Sägnens Stenbock är en from man, eu hjelte, ett
folkkärlekens föremål, eu Gari XII:s förtrogne vän och en stor
humorist, någongång i en stil, som vår tid måste kalla grof.
Och sägnen bar ej tagit misste. St. var både en man
som tänkte och som kände, en Heraklil och Demokrit i
en person, som såg både komedien ocb tragedien i
verlden, att erinra sig skaldens ord
This world is a Comedy to tliose, who tbiuk,
A tragedy to tlioäe who feel.
Vi ha anmärkt, att deuna jemnvigt bröts af sjuklighet och
olyckor. Att ej lägga vigt pä fienden Görtzs hårda
omdöme, kunua vi dock förstå, alt M. St. var, efter helsaus
försvagande, lättrellig och svår all göra till lags. Locnbom
anför: Någon i Senaten yttrade 1712: "Vi vele icke huru
vi skole göra Gr. St. i lag. Hade vi intet tillbudil honom
transportväsendets besörjande, så hade ban tyckt det illa
vara och nu, när det erbjudes, vill han ändå inte taga det
på sig." Den som genomgått lika ansträngningar som St.
och eger likväl full harmoni i lynne och affecter, ma kasta
förslå stenen.
Äfven i den dager der M. Stenbock ställer s’g för oss
efter närmare studium af den tidens urkunder, är ban en
stor man och ett af vära skönaste hjelteminnen. De der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
