Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernhjelm, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Stjernhjelm, Georg. J)
utan diktens föremal Sr att framställa de inre rörelser, de
tankeskiftningar, som bestorma ynglingasinnet vid
pröfningen och valet mellan den onda och goda vägen, såsom
Lén-ström före oss anmärkt.
Mathematik var en af de många vetenskaper, som S.
med framgång öfvade. Han lärer varit den förste, som till
Sverige införde mikroskoper och solglas. En bonde, på
hvars skägg han profvade det sistnämndas styrka, angaf
honom för häxeri. Han rönte samma öde, som Com. Agrippa,
Cardianus m. 11., att anses begagna öfvernaturliga medel för
kunskaps vinnande. Så troddes ban pläga umgänge med en
spiritus familiaris eller tomtgubbe, sedan ban under
tysthetslöfte lät Juris Professor Virginius genom förstoringsglas
betrakta en loppa, hvarmed denne ej kuude tiga för sin
pratsjuka hustru.
Sin Archimedes Reformatus kallade S. "sina tankars
förstling." Han lemnar der en beskrifning på ett nytt, af
honom sjelf uppfunnet, instrument till application af
Archi-medis cvQijxot, som intill S:s tid ej var särdeles påtänkt. Ilan
nämner ock bär åtskilliga försök, anställda af Krigsrådet A.
Bure. Vid slutet anförer ban ett nytt sätt att probera guld
och silfver och visar sig vara den förste, som visste att
betjena sig af Galilæi regel, att hvarje ting mistar så mycket
af sin tyngd, som det derom kringvarande och undanvikande
medels specifika tyngd är.
I Columbi Målro uppgifves följande: "Sin Archim.
Reformatum höll han på sidstone föga af; sade sig nu hafva
hittat pà bättre grep, dem han i sin Linæa Carolina ville
visa. Men denna Lin. Carol. blef ej tryckt mer än till ett
ark eller tu." Detta är utan tvifvel samma bok, som ban
förut ämnade utgifva under titel: Archimedes per lineam
Carolinam practicus. Här finner man en mera accurat tafla,
än i Arch. Reform., öfver hydrostaliska väguingsförsök. Här
lemnas ock en noga beskrifning öfver Carl XI:s fastställda
"Svenska aln."
I Algebran var han, så långt man ännu den tiden
hunnit, väl förfaren. I sin Archimedes upplöser han algebraice
åtskilliga problemer; och efter honom finnes en handskrifven
inledning till Algebran, pä svenska, hvilket är ett af hans
äldre arbeten, som han ämnat trycka. Hans egenhändiga
manuscript skänkte Klingenstierna till det privata Kongl.
Bi-bliotheket, som sedan 1767 förenades med det akademiska
i Upsala. Likväl gillade S. icke Algebran, liksom Kepler,
utan ville i sin Arithmctica Mnetnonica universalis framställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
