- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 16. Scheffel-Södermark /
14

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernhjelm, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

Stjbhahjilii, Georg.

poem måste vara åtminstone ett halft sekel yngre Sa
S—m." Detta slår hufvudet på spiken, såsom vi få se.

Så vidt vi veta, har icke något vidare varit yttradt i
denna fråga, till dess vi för tio år sedan uti Litt. Fören.
Tidn. införde en artikel om Stjernhjelm, hvarvid äfven om
detta skaldestycke kom Ull tals. Det anmärktes då, att
visserligen redan på S:s tid lux och utländska seder till ej
o-betydlig grad inritat sig i Stockholm; hvilket bestyrkes af
ett 1075 fälldt yttrande af Cancelleren i Rådet:
"Fattigdomen kommer af luxu uthi kläder och gästebud hos
borgar-folket här i staden, som så slöör är, att dee ifrån Riga och
Stralsund, som sådant see, vndra, at ded blijfwer tåhlt"
(Adlersparres Hist. Saml. IV. 149). Likväl är synbart, att
ifrågavarande poetiska sedemålning icke träffar in på
1000-talets förhållanden, då t. ex. näppligen puder kunde ingå
i smålejonens toilett. Men hvad vi fästade oss vid såsom
kraftigast afgörande för styckets tidsbestämning, var det i
detsamma förekommande ordet "piet is t", hvilket svårligen
kunde hafva blifvit begagnadt af S—m, dä sjelfva detta namn
tyckes ej hafva funnits till, förr än det, först efter S:s död,
blef en benämning pä Speners anhängare. Visserligen fanns
äfven i Vesterås, der S. något uppehållit sig, ett Collegium
Pietatis; men detta var ett officielt prest-seminarium, och
kunde således ej gifva anledning till något spe-namn, så
mycket mindre, som man ej derifrån sett några religiösa
rörelser utgå.

Men att S—m icke skrifvit en rad af ifrågavarande
skaldestycke, är så mycket säkrare, som förra hälften af
detsamma öppnar tredje delen af — Dalins
"Vitterhetsarbeten", första upplagan, hvilken utgafs af Dalins egen
halfbror; och kallas poemet der "Nya Tiden i Sverige."
Äfven Liljestråle, som så noga kände allt hvad Dalin rö^de,
tillskrifver honom detta stycke i Vitt. Akad:s Handl. III. 530.
Och hvad sednare hälften beträffar, som ursprungligen,
efter allt utseende, ej haft något sammanhang med den af
Hammarsköld dermed förenade förra, är den högst
sannolikt äfven af Dalin författad; helst följande yttrande af
Liljestråle (anf. st. s. 343) ej kan vara utan en temligen
afgörande betydelse: "Dalin hade förut (innan han utgaf
Argus) år 1729, såsom mig är för visso berättadt, på Presid.
Ribbings anmodan skrifvit Satiren öfver elaka Prester:
Hvarföre är alt förvändt uti chaos och underlig villa? etc. *).

*) Med just dessa ord börjar i Hammarskölds upplaga sednare
afdelningen uf det fdrmeota Stjernhjelm»!^ poemet Tidens Seder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/16/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free