Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernhöök, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjernhöök, Johan. 31
STJERNHÖÖK, JOHAN.
Föddes d. 27 Febr. 1590 i Rättviks socken uti Dalarne,
der fadren, Olaus Petri, "var flera ar en fattig
bond-capel-lan", men "ändtligen hade den lyckan" alt blifva Kyrkoherde
i Bro uti Vtstuianland, gift med Margaretha Hansdotter.
Fadren, sjelf en lärd man, gaf honom den första
undervisningen. Gosse» begärde ifrigt fa komma i allmän skola.
Fadren önskade förhjelpa honom dertill, men hans svaga
för-mögenhetsvilkor Uder hider i vägen. En dyr tid plågade
landet vid samma tid. Comministerfamiljen måste äfv^n låta
sig smaka det allmünt begagnade barkbrödet. Härpå följde
den svåra pesten 1305. Ändtligen 1007 öppnades
möjlighet att komma i Vesterås skola. Tvenne år tillbragte
gossen der, "högeligen Lekymrad öfver utkomst och det ringa
bopp ban egde att der kunna göra nödiga framsteg."
Fadrens befordran afhjelpt.e sedan något medellösheten; och
gossen ansågs och framhölls af lärarne såsom ett mönster för
den öfriga ungdomen.
Såsom de fleste af Sveriges store män hade S., som då
kallades Dalecarlus, att käapa med medellöshet. Just som
framgången nu framskymtade, dog modren. Fadren följde
tre år derefter. Sex syskon, alla små, fick ban nu att sörja
för till egna bekymmer. Desse omständigheter "gjorde hans
hjerta blödigt." Han "gjorde till sin och sina syskons
räddning och välfärd allt hvad ban \junde. Men Allfader gjorde
det mesta. Och si! ingen af dem gick efter bröd eller blef
af Gud förlåten." Han begaf si» till en slägting,
Kyrkoherden Drivius i Arboga, och emottog dess barn till
undervisning. Han begagnade tillika Arboga skola, men studerade
tillika mest "efter egen anledning." Inom kort vann han den
utmärkelsen att förordnas till Golle^a i skolan, ehuru
längtande till Upsala, som han ännu ej besökt. Först 1019
kunde ban begifva sig till universitetet.
Biskop Rudbeckius blef s. å. Biskop i Vesterås. Han
"hade den sällsynta egenskap, hvilken få Biskopar ega, att
känna stora snillen." Han skaffade S. ett stipendium af
Vesterås stift, hvarmed han kunde resa till Tyskland och der
fortsätta studierna. Nu fogade lyckan sä, att Oxenstierna
Tid samma tid skulle i Tyskland möta Gustaf Adolfs brud.
Genom förord af Rudbeckius fick S. åtfölja sviten, men
skildes derifrån vid landstigningen i Lübeck. Han vandrade
till Leipzig och Jena, der han studerade tvenne år.
"Studenterna vid de mesta Tyska universiteter förde den tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
