Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernhöök, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjernhöök, Johan. 34
Ar 1646 gafs honom Örbyhus Läns Häradsrätt, och
1647 kallades ban af Drottningen att vara dess Secretarius
i Justitiesaker, hvarvid honom anslogs 900 dlr s:mt.
Riksdrotsen P. Brahe var upphofvet härtill. Regeringen
öfver-hopades dagligen med så många Revisions- och Justitiesaker,
att en särskild Secretarius blef nödvändig. Adlad 1649.
Före Christinas t|]ronafsägelse sändes S. och H. Fleming till
Carl Gustaf att afhandla om aflrädningspunkterna. Allt
skedde till ömsesidig belåtenhet. Christina önskade vid
afresan, att S. mätte blifva i hennes tjenst äfven på utländsk
botten, hvilket ban afslog. Hon recommenderade honom
särskildt vid afskedet från Carl X vid Flötsund. Då Carl X
reste till kriget, fick S. uppdrag alt, jemte sin förra tjenst,
med Riksråderne deltaga i de Justitiesaker, som till Kongl.
Maj:ts egen decision per Revisionem komma kunde. Då S:s
syn blef försvagad fick han en af sönerne till hjelp på
kronans bekostnad. Är 1666 fick ban uppdrag att öfversätta
Lands- och Stadslagarne på nyare svenska. Det är okändt,
hvad öde detta verk haft. Galim gissar, att det "kanhända
blifvit inlevereradt i K. Cancelliet och sedermera förvaradt
i Riksarchivet, vanligt hvilställe och fängelse för många
goda skrifter och handlingar." Samma år blef S. Hofräd;
hvilken syssla svarade emot det sednare Cancclliråds-embetet,
ty Hofråden sutto äfven i Cancelli-Collegium.
Är 1668 fick ban Regeringens uppmaning att
offentliggöra sitt arbete i Svenska Laghistorien, hvilket gjort hans
namn odödligt.
Franzén och Fryxell ha så fullständigt redogjort för S:s
förtjenster, att ett återupprepande må anses öfverflödigt. Vi
anföra derföre här endast några allmännare antydningar af
Geijer i Litteraturbladet för 1858. Våren i Sveriges
vitterhet och vetenskap, hvilken många förlägga till 1600-talet
och andra till Gustaf lll:s dagar, tillerkänner Geijer
Frihetstiden. Likväl gör han ett undantag för Stjernhöök, om
hvilken det heter (anf. st. s. 19): "Hela det sjuttonde
århundradet har i Sverige frambragt en enda stor vetenskapsman —
Stjernhöök, den Svenska lagfarenhetens fader genom den
anda, hvarmed han omfattade svensk forntid och medeltid,
i deras sammanhang med det närvarande. Man kan knappast
motsätta honom Stjernhjelm och Rudbeck: store, genialiske
mångfrestare, mer än store män af stilla evärdliga
förtjenster. Rudbeck — han skref mest under enväldet, pä en
tid, då det ej var godt röra vid del närvarande — flydde
längst bort i Sveriges fornàlder, för att befolka den med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
